arbetsrätt med etik
Skriftlig fråga 1999/2000:26 av Gerdin, Viviann (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-09-27
- Besvarad
- 1999-10-05
- Anmäld
- 1999-10-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:26
av Viviann Gerdin (c) till statsrådet Mona Sahlin om arbetsrätt med etikUnder sommaren har vi i medier kunnat läsa om en läkare som erhållit anställningsbevis inom Värmlands landsting på falska grunder.
Senare vid en kontroll så visar det sig att läkaren inte får anställas utan tillstånd av Socialstyrelsen detta på grund av hans bakgrund. Landstinget har därför inte tillåtit läkaren att tillträda sin tjänst. Det har medfört att läkarstudenten kräver landstinget på skadestånd. Enligt uppgifter får han flera hundratusen enbart från Värmlands landsting @ för att inte jobba.
Flera sjukhus runtom i Sverige har under åren lurats av läkaren. Läkaren har tydligen satt i system att först få ett anställningsbevis, kalkylerat med upptäckt och därefter krävt skadestånd, som han märkligt nog kunnat utkvittera från flera landsting. Socialstyrelsen har försökt att stoppa mannen men inte lyckats.
Jag anser det stötande att mannen kan kvittera ut miljontals kronor på falska grunder.
Min fråga är:
Avser statsrådet att vidta åtgärder så att möjligheterna till skadestånd ska kunna utkrävas från arbetsgivaren vid tvister, när den anställde medvetet har undanhållit information som är viktig för arbetsuppgiften?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:26 besvarad av statsrådet Mona Sahlin
Svar på fråga 1999/2000:26 om arbetsrätt med etik
Statsrådet Mona Sahlin
Viviann Gerdin har frågat mig, som jag uppfattar frågan, om jag avser att vidta åtgärder för att skadestånd inte skall kunna utkrävas av arbetsgivare vid tvister, när den anställde medvetet har undanhållit information som är viktig för arbetsuppgiften.
Frågan har varit föremål för arbetsdomstolens prövning vid något tillfälle (se AD 1997 nr 33, se även AD 1979 nr 143, 1980 nr 89, 1985 nr 129). Arbetsdomstolen har konstaterat att det inte finns någon allmän skyldighet för en arbetstagare att självmant lämna upplysningar inför och vid en anställning. Det får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet om en sådan skyldighet finns. Avgörande är vilken betydelse omständigheten har för den aktuella anställningen och om den arbetssökande haft anledning anta att omständigheten varit av stor betydelse för anställningen. I de fall det inte finns någon upplysningsskyldighet för den arbetssökande, ankommer det i stället på arbetsgivaren att genom sedvanlig referenstagning kontrollera den arbetssökandes bakgrund.
Om en arbetstagare inte har fullgjort sin upplysningsskyldighet eller arbetstagaren t.ex. på en direkt fråga från arbetsgivaren har lämnat felaktiga uppgifter rörande förhållanden av stor betydelse för anställningen och arbetsgivaren därför avbryter anställningen, är rättsläget det att arbetsgivaren normalt inte kan bli skyldig att betala skadestånd.
Det kan nämnas att Arbetsdomstolen i ett fall där en person som fått anställning som busschaufför och denne tidigare vid tre tillfällen dömts för förmögenhetsbrott, funnit att det fanns grund för att avskeda chauffören. Avgörande för Arbetsdomstolens bedömning var att chauffören lämnat vilseledande uppgifter och att det inte var lämpligt att anställa någon som dömts för förmögenhetsbrott med ett självständigt ansvar för en kontantkassa.
Utan att ta ställning till det enskilda fallet kan jag konstatera att frågor av det här slaget redan hanteras i rättstillämpningen. Jag ser ingen anledning att nu vidta några åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.