Arbetsmiljön på Samhall
Skriftlig fråga 2009/10:281 av Holm, Ulf (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-12-03
- Inlämnad
- 2009-12-03
- Besvarad
- 2009-12-09
- Svar anmält
- 2009-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 december
Fråga
2009/10:281 Arbetsmiljön på Samhall
av Ulf Holm (mp)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Efter regeringens neddragningar på Arbetsmiljöverket under denna mandatperiod ses nu effekterna på svensk arbetsmarknad. Neddragningarna som genomförts har inneburit kraftigt minskade möjligheter för Arbetsmiljöverket att genomföra inspektioner på arbetsplatser och därmed bidra till att förebygga att arbetsmiljöproblem uppstår. Nu senast kommer information om att statliga Samhall, med uppdraget att ge personer med funktionsnedsättning en möjlighet att utvecklas genom arbete, har ett ökat antal rapporter om arbetsmiljöproblem. Detta är givetvis högst otillfredsställande. En bra och säker arbetsmiljö är givetvis oerhört viktig. De inspektioner som Arbetsmiljöverket gjort på Samhall visar på grundläggande problem med uteblivna rutiner för att förebygga och bedöma olycksrisker. Detta skiljer sig säkert inte från andra arbetsplatser och det viktiga är signalerna som kommer från allt fler håll. Neddragningarna på Arbetsmiljöverket sänder ut signalen att staten lägger mindre vikt på frågorna om en bra arbetsmiljö, vilket leder till att trycket på företagen att aktivt och kontinuerligt jobba med dessa frågor minskar.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga vilka initiativ arbetsmarknadsministern kommer att ta för att företag, till exempel statliga Samhall, säkerställer att det finns rutiner för att förebygga och bedöma olycksrisker.
Svar på skriftlig fråga 2009/10:281 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på fråga
2009/10:281 Arbetsmiljön på Samhall
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Ulf Holm har frågat mig vilka initiativ jag kommer att ta för att företag, till exempel statliga Samhall, ska säkerställa att det finns rutiner för att förebygga och bedöma olycksrisker.
Regler om rutiner för att förebygga och bedöma risker i arbetet finns i 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).
De besparingar på Arbetsmiljöverkets anslag som beslutades i början av mandatperioden syftade, liksom besparingarna på många andra myndigheter, till att möjliggöra regeringens satsning på att få fler i arbete och att bryta utanförskapet för dem som står utanför arbetsmarknaden.
Regeringen har gjort stora satsningar på en förnyelse av arbetsmiljöpolitiken. Som ett led i detta har jag tillsatt en utredning om marknadsorienterade styrmedel. Utredaren ska se över behovet och möjligheterna att införa styrmedel på arbetsmiljöområdet som innebär att arbetsmiljöns potential för ökad konkurrenskraft tas till vara genom att lyfta fram och förstärka de verksamhetsmässiga och ekonomiska drivkrafterna av en god arbetsmiljö. Utredaren har lämnat ett delbetänkande (SOU 2009:40) som behandlar möjligheterna att koppla marknadsorienterade styrmedel till Arbetsmiljöverkets tillsyn. Ett slutbetänkande kommer att lämnas de närmaste dagarna.
Ett antal lagändringar har också genomförts under mandatperioden som syftar till att ge en bättre grund för arbetsmiljöarbetet. Här kan nämnas följande. En förändring av arbetsmiljölagens regler om byggnadsarbete innebär ett mer sammanhängande system för arbetsmiljöansvar vid byggande. Elever, studerande och deras representanter ges bättre möjligheter att driva arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud på ett arbetsställe där arbete utförs av inhyrd arbetskraft med flera har fått möjlighet att agera i förhållande till sin egen arbetsgivare till förmån för dem som utför det aktuella arbetet. Ytterligare lagändringar i syfte att stärka arbetsmiljöarbetet är under övervägande.
I budgetpropositionen för 2009, som antogs av riksdagen, har nya tillskott skett till Arbetsmiljöverkets anslag. Anslaget ökas kontinuerligt under perioden 2009–2011. Ökningen innebär en sammanlagd nivåhöjning av anslaget med 57 miljoner kronor från och med 2011. Förstärkningen från och med 2009 är bland annat avsedd för en informations- och kunskapssatsning och i syfte att ge förstärkt information till utländska företag och arbetstagare. Syftet med informationssatsningen är att fler arbetsplatser stimuleras till ett effektivt arbetsmiljöarbete och att de nås av den kunskap som finns hos verket. Särskilt viktigt är också att även de minsta arbetsplatserna, där ofta stora risker för allvarliga olycksfall finns, nås av informationsinsatser.
Utöver det nu nämnda gjordes i budgetpropositionen för 2009 en satsning om 8 miljoner kronor per år under åren 2010–2012 för att Arbetsmiljöverket i ett pilotprojekt ska utveckla och prova en kompletterande tillsynsmetod för att nå fler arbetsplatser.
Det kan tilläggas att det inom Arbetsmiljöverkets tillsynsarbete utförs fler inspektioner per inspektör än tidigare, vilket visar på en ökad effektivitet. Det förhållandet att antalet krav i tillsynsbeslut ökat tyder på att verkets arbete med urvalsmetoder för att identifiera de mest riskfyllda arbetsställena har gett resultat. För att öka inspektörernas närvaro på arbetsplatserna ser verket över hela inspektionsprocessen.
Jag kan också konstatera att antalet arbetsskador på den svenska arbetsmarknaden minskat kontinuerligt under en mycket lång tid. Antalet anmälda arbetssjukdomar har inte varit så lågt sedan nuvarande statistiksystem infördes 1979. Arbetsolyckor med frånvaro som följd har minskat med en tiondel sedan 2003. Trots denna i huvudsak positiva bild är jag inte nöjd. När det gäller statistiken över arbetsolyckor och arbetssjukdomar kan mörkertal finnas, vilket är en anledning att vara uppmärksam. Arbetet bör alltid vara inriktat på att kontinuerligt minska antalet arbetsskador och finna nya vägar att skapa en god arbetsmiljö.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.