Arbetsmiljöforskningens framtid
Skriftlig fråga 2010/11:450 av Stenberg, Maria (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-04-13
- Inlämnad
- 2011-04-13
- Besvarad
- 2011-04-20
- Svar anmält
- 2011-04-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 april
Fråga
2010/11:450 Arbetsmiljöforskningens framtid
av Maria Stenberg (S)
till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)
I och med den borgerliga regeringens drastiska avslut av Arbetslivsinstitutet slogs mycket av den samlade arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen i Sverige sönder. Sedan dess har anslagen till forskningsområdet minskat och det innebär att generationsskiftet inom arbetsmiljöforskningen riskerar att försvåras. Svensk arbetsmiljöforskning är numera splittrad och osynlig. Framväxten av nya forskare på området är hotad.
I regeringens forskningsproposition hör arbetsmiljön inte till de prioriterade områdena. Detta anser jag är olyckligt, något som även företrädare för Fas, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, och Afa, arbetsmarknadens parters försäkringsbolag, håller med om. De är också överens om att det behövs ett nytt kunskapscentrum med uppgift att samla in och sprida kunskap tillbaka till arbetslivet, ge underlag för politiska beslut och delta i det internationella utbytet.
Min fråga till arbetsmarknadsministern är vilka åtgärder hon ämnar vidta för att säkerställa ett generationsskifte inom arbetsmiljöforskningen?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:450 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2010/11:450 Arbetsmiljöforskningens framtid
Utbildningsminister Jan Björklund
Maria Stenberg har frågat arbetsmarknadsministern vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att säkerställa ett generationsskifte inom arbetsmiljöforskningen.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.
Forskning inom ramen för arbetslivsområdet har diskuterats vid flera tillfällen i riksdagen under de senaste åren.
Regeringens utgångspunkt är att det är mycket viktigt med en hög kvalitet på forskningen i Sverige, inom arbetslivsområdet, liksom inom andra forskningsfält. De förändringar som regeringen tidigare har initierat inom arbetslivsforskningen syftar till att kvaliteten på forskningen inom området ytterligare ska höjas. Detta genom att finansiering söks i konkurrens och att forskningen utförs vid universitet och högskolor, i likhet med vad som gäller för forskning inom andra områden.
En rapport från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), från 2005, uppskattar att mellan ca 1 500 och 1 950 helårspersoner arbetade inom forskningsområdet arbetslivsforskning. Även om storleksordningen kan ha förändrats något mellan 2005 och 2010 framstår arbetslivsforskningen således som omfattande i Sverige.
I forsknings- och innovationspropositionen från 2008 gjordes dessutom en särskild satsning på arbetslivsforskning. Regeringen gjorde där bedömningen att FAS skulle ges i uppdrag att genomföra en satsning på arbetslivsforskning om 20 miljoner kronor årligen. Denna satsning skulle ge FAS förutsättningar att ha en sammanhållande roll för svensk arbetslivsforskning.
Min ambition som utbildningsminister är att Sverige ska vara en stark forskningsnation. Forskningsresurserna för universitet och högskolor har sedan den förra forskningspolitiska propositionen ökat mycket kraftigt – höjningen uppgår till sammanlagt 5 miljarder mellan 2009–2012. Enligt min mening finns det ingen anledning att tro annat än att forskare inom arbetslivsområdet kan hävda sig väl i konkurrensen om dessa medel och att det ger goda förutsättningar för kommande generationer av forskare inom området.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.