Arbetsmiljöforskning
Skriftlig fråga 2007/08:165 av Pärssinen, Raimo (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-10-26
- Inlämnad
- 2007-10-26
- Besvarad
- 2007-10-31
- Svar anmält
- 2007-10-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 oktober
Fråga
2007/08:165 Arbetsmiljöforskning
av Raimo Pärssinen (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Arbetsmiljöforskningen bedrivs på ett stort antal universitet och högskolor runt om i landet. Och den har bytt kostym allt oftare. Arbetsmiljöfonden och Arbetarskyddsfonden blev Ralf. Ralf blev Vinnova och Fas, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Senast lades Arbetslivsinstitutet (ALI) ned och 400 miljoner gick rakt in i den allmänna budgeten.
I dag kommer anslagen till forskningen från olika håll – en del pengar kommer från näringslivet och annat är universitetsanslag. En växande andel av forskningsanslagen på arbetslivsområdet kommer från Vinnova, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Afa försäkring.
Svensk arbetsmiljöforskning är klart på väg nedåt. Storhetstiden var under 70- och 80-talen, då besökare kom från hela världen för att ta del av svensk kunskap om arbetsmiljöfrågorna. I dag satsas bara 6 procent eller 70 miljoner om året av Vinnova på arbetsmiljöforskning och arbetslivsutveckling.
En okritisk tillämpning av internationella managementkoncept kan vara en anledning till arbetsmiljöforskningens nedgång. Fokus ligger snarare på hur man leder företag och organisationer än på bullerskador.
Genom vilka initiativ avser arbetsmarknadsministern att stärka arbetsmiljöforskningen i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:165 besvarad av Statsrådet Lars Leijonborg
Svar på frågorna
2007/08:165 Arbetsmiljöforskning
2007/08:180 Arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen i forskningspropositionen
Statsrådet Lars Leijonborg
Raimo Pärssinen har frågat mig hur jag beaktar behovet av förstärkningar av arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen i arbetet med den kommande forskningspropositionen. Raimo Pärssinen har vidare frågat arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin genom vilka initiativ han avser att stärka arbetsmiljöforskningen i Sverige. Då arbetet är fördelat så i regeringen att jag har ansvaret för forskning inom detta område, besvarar jag även frågan som ställts till statsrådet Littorin om arbetsmiljöforskning.
Jag vill börja med att bemöta Raimo Pärssinens inledande rader om nedläggningen av Arbetslivsinstitutet (ALI). Arbetslivsinstitutets avveckling bygger på regeringens uppfattning att forskningens kvalitet ska säkerställas genom att finansiering söks i konkurrens. Det finns inte någon bedömning som säger att arbetsmiljö- eller arbetslivsforskning skulle vara mindre viktig. Den svenska arbetsmiljöforskningen håller i dag en erkänt hög kvalitet och inom vissa områden är Sverige världsledande. Regeringens ambition är att de förändringar som har vidtagits på sikt ska leda till att kvaliteten på svensk arbetslivs- och arbetsmiljöforskning ytterligare höjs.
När det gäller fördelningen av statliga resurser till forskning fattar riksdag och regering övergripande beslut om prioriteringar och om forskningssystemets struktur och funktion. Den mer detaljerade fördelningen av resurser mellan och inom olika forskningsområden, liksom beslut om inriktningen av verksamheten, fattas sedan av universitet och högskolor samt berörda myndigheter som besitter sakkunskap inom sina områden.
Regeringen kommer att intensifiera arbetet för att stärka svensk forskning och avser att lägga en forskningspolitisk proposition hösten 2008. Inför propositionsarbetet har regeringen gett ett stort antal myndigheter, däribland dem som Raimo Pärssinen nämner i sin fråga, Verket för innovationssystem (Vinnova) och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), i uppdrag att inkomma med forskningsstrategier. Likaså har Arbetsmiljöverket fått i uppdrag att lämna en forsknings- och kunskapsstrategi för sitt område. I strategierna ska myndigheterna beskriva sina visioner för framtiden och ge en bedömning av den vetenskapliga utvecklingen inom myndighetens ansvarsområde. Bedömningen ska grundas på analyser av utvecklingsmöjligheter utifrån såväl inomvetenskapliga utgångspunkter som ett brett samhällsperspektiv.
Diskussionen om fördelning av framtida resurser för forskning är således en pågående process där kunskapsutveckling inom arbetslivs- och arbetsmiljöområdet, likväl som andra samhällsområdens behov och förutsättningar, måste ses samlat.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.