arbetsmarknadspolitiken
Skriftlig fråga 2002/03:340 av Löfgren, Ulla (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2002-12-18
- Inlämnad
- 2002-12-18
- Besvarad
- 2003-01-15
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:340
av Ulla Löfgren (m) till statsrådet Hans Karlsson om arbetsmarknadspolitikenI den senaste upplagan av HTF-tidningen kunde man läsa om Anna-Stina som av arbetsförmedlingen klassats som psykiskt sjuk och därmed fick en lönebidragsanställning. Anna-Stina känner sig med rätta kränkt. Hon säger själv att hon aldrig haft psykiska problem eller sökt läkare för sådana åkommor. Först långt senare, när det gått upp för henne att hon stämplats som psykiskt sjuk av arbetsförmedlingen, besökte hon en psykiater. Han förklarade att hon inte var psykiskt handikappad.
Lönebidragstaket 13 700 kr per månad har av besparingsskäl inte höjts sedan 1993. Lönebidraget har stor betydelse för att människor med funktionsnedsättningar ska få möjlighet att utföra ett samhällsnyttigt arbete. För dem som verkligen behöver detta arbetsmarknadspolitiska instrument är det förödande om arbetsförmedlingarna "leker" medicinska experter och ställer diagnoser på fullt friska människor enbart för att försöka nå upp till regeringens arbetslöshetsmål. Det urholkar förtroendet för lönebidraget över huvud taget och minskar möjligheterna att höja lönebidragstaket, vilket vore nödvändigt för de funktionshindrade som verkligen behöver stödet. I Anna-Stinas fall gavs det tillfälle för arbetsgivaren att få statligt stöd för en fullt arbetsför medarbetare.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att inte arbetsförmedlingarna fortsättningsvis ska använda lönebidragsinstrumentet på ett otillbörligt sätt?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:340 besvarad av Hans Karlsson
den 15 januari
Svar på fråga 2002/03:340 om arbetsmarknadspolitik
Statsrådet Hans Karlsson
Ulla Löfgren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte arbetsförmedlingarna fortsättningsvis ska använda lönebidragsinstrumentet på ett otillbörligt sätt.
Jag vill börja med att säga att jag inte kan kommentera ett enskilt ärende utan att jag svarar mer generellt.
Jag anser inte att arbetsförmedlingen använder lönebidrag på ett otillbörligt sätt.
Till stöd för handläggningen av lönebidrag finns förordningen 2000:630 om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp och av AMS utarbetade metodanvisningar som även inkluderar en kvalitetssäkring av arbetet.
Den viktigaste förutsättningen för att ett lönebidrag ska vara aktuellt är att den arbetssökande har ett arbetshandikapp. Med arbetshandikapp avses att en person har ett funktionshinder som innebär nedsatt arbetsförmåga och att personen därför har eller förväntas få svårigheter att få ett reguljärt arbete.
Arbetsförmedlingen har som underlag för sin bedömning bland annat läkarintyg från behandlande läkare. Det är alltså inte arbetsförmedlingen "som leker medicinska experter", som Ulla Löfgren uttrycker det i sin fråga.
Enligt förordningen får lönebidrag lämnas till en arbetsgivare under förutsättning att en person med ett arbetshandikapp inte bedöms kunna få en anställning om inte stödet lämnas.
I samband med att arbetsförmedlingen fattar beslut om att lönebidrag ska lämnas till en arbetsgivare skrivs en överenskommelse mellan arbetsgivaren, arbetstagaren, den fackliga organisationen och arbetsförmedlingen om vilken bidragsnivå som ska gälla under beslutstiden, när omprövning av bidraget ska ske och om andra särskilda insatser ska göras för att underlätta att anställningen fungerar på ett bra sätt.
Regeringen anser att just det faktum att den lokala fackliga organisationen involveras i ärenden som rör lönebidrag är en del av kvalitetssäkringen av handläggningen.
Målet med lönebidraget är att bidraget ska upphöra och att anställningen därmed övergår till en osubventionerad anställning. Arbetsgivare, facklig organisation och arbetstagaren kan när som helst, och framför allt vid omprövningstillfällena, framföra att lönebidraget bör upphöra. Är det så att arbetstagarens arbetsförmåga inte längre är nedsatt så ska naturligtvis inte lönebidrag lämnas till arbetsgivaren.
Arbetsmarknadsverket har på olika sätt kvalitetssäkrat hanteringen av lönebidrag i sin nuvarande utformning och genom kontinuerlig uppföljning av såväl lönebidrag som övriga program som AMS ansvarar för kommer jag att följa att de används på ett sådant sätt som regering och riksdag avsett.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.