Arbetsmarknadsintegration för invandrade mödrar i Sverige
Skriftlig fråga 2024/25:598 av Serkan Köse (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-13
- Överlämnad
- 2024-12-16
- Anmäld
- 2024-12-17
- Svarsdatum
- 2024-12-30
- Besvarad
- 2024-12-30
- Sista svarsdatum
- 2024-12-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Den nyligen publicerade OECD-rapporten The Labour Market Integration of Migrant Mothers and Fathers in the Nordic Countries (december 2024) belyser de utmaningar som invandrade mödrar möter när de ska etablera sig på arbetsmarknaden. Rapporten innehåller flera slutsatser som är särskilt relevanta för Sverige och visar att invandrade mödrar generellt har en lägre sysselsättningsgrad än både invandrade fäder och inrikes födda kvinnor.
I Sverige möter dessa kvinnor, särskilt de från länder utanför Europa, flera strukturella hinder såsom språkbarriärer, begränsad tillgång till barnomsorg och brist på riktade insatser för att kombinera utbildning med arbete. Detta påverkar inte bara deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden utan även jämställdheten och familjernas ekonomiska situation.
Mot bakgrund av OECD-rapportens slutsatser och de utmaningar som identifierats i Sverige vill jag därför fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att stärka arbetsmarknadsintegrationen för invandrade mödrar i Sverige, med särskilt fokus på språkstöd, barnomsorg och möjligheten att kombinera utbildning med arbete?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:598 besvarad av Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Svar på fråga 2024/25:598 Arbetsmarknadsintegration för invandrade mödrar i Sverige
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2024/25:598 av Serkan Köse (S)
Arbetsmarknadsintegration för invandrade mödrar i Sverige
Serkan Köse har frågat jämställdhets- och arbetslivsministern vilka åtgärder statsrådet och regeringen avser att vidta för att stärka arbetsmarknads-integrationen för invandrade mödrar i Sverige, med särskilt fokus på språkstöd, barnomsorg och möjligheten att kombinera utbildning med arbete. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen flera satsningar för att förstärka integrationen.
Utrikes födda kvinnor har svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden jämfört med utrikes födda män. Det är vanligare att kvinnor avbryter etableringsprogrammet för att vara föräldralediga. De som får barn före eller under sin tid i etableringsprogrammet riskerar att förlora tid i programmet eftersom nyanlända i dag enbart har möjlighet att delta i 24 månader under de första 3 åren efter folkbokföring.
För att stärka integrationen behöver förutsättningarna för nyanlända att slutföra etableringsprogrammet förbättras. I syfte att öka möjligheterna för nyanlända som är föräldrar med små barn att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden avser regeringen därför att införa en möjlighet att vara frånvarande från etableringsprogrammet under föräldraledighet med barn upp till 12 månader utan att förlora tid med etableringsinsatser. Detta bedöms främst ha en positiv påverkan på nyanlända kvinnors förutsättningar att få stöd till egen försörjning.
Eftersom många utrikes födda kvinnor får barn under de första åren i Sverige finns ett behov av riktade insatser. Regeringen föreslår därför dessutom en förstärkning med 31 miljoner kronor 2025, och 28 miljoner kronor fr.o.m. 2026, till insatser som språkträning, läsfrämjande insatser och studie- och yrkesvägledning för utrikes födda som är hemma med barn. Utöver ökade möjligheter till etablering i arbets- och samhällslivet, särskilt för utrikes födda kvinnor, kan satsningen bidra till ett ökat deltagande i förskolan för barn till utrikes födda, vilket ger förbättrade möjligheter till lyckad integration även för barnen.
Sedan tidigare pågår dessutom två fleråriga regeringsuppdrag. Dels har flera myndigheter i uppdrag att genomföra en myndighetsgemensam plan för att fler utrikes födda kvinnor ska etablera sig på arbetsmarknaden. Dels har regeringen en treårig överenskommelse (2023-2025) med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om öppen förskola som verktyg för att öka utrikes födda kvinnors möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.
Stockholm den 20 december 2024
Mats Persson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.