arbetsmarknaden i Gävleborg

Skriftlig fråga 2001/02:86 av Marcelind, Ragnwi (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-10-19
Anmäld
2001-10-23
Besvarad
2001-10-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 oktober

Fråga 2001/02:86

av Ragnwi Marcelind (kd) till näringsminister Björn Rosengren om arbetsmarknaden i Gävleborg

Ericsson varslar 600 av de 2 100 anställda i Gävle om uppsägning. Löses alla varsel ut har nästan hälften av jobben vid Gävlefabriken försvunnit på mindre än ett år. Gävleborg har landets näst högsta arbetslöshet efter Norrbotten. I september var den öppna arbetslösheten 6,7 %, 13 589 personer var öppet arbetslösa eller deltog i något program.

Strax under 2 000 av de knappt 3 000 varsel som lagts i länet hittills i år rör telekombranschen eller branscher med anknytning dit. Länsarbetsdirektören hoppas att de varslade i Gävle ska hitta nya jobb i grannlänet, eftersom Uppsalaregionen har en stor efterfrågan på arbetskraft. I den regionalpolitiska propositionen fanns förslag på att underlätta pendling. För att detta ska bli effektivt och attraktivt för de som bor i Gävle finns en rad åtgärder som måste vidtas. Det är exempelvis av betydelse att dubbelspår finns på hela sträckan Gävle@Uppsala och att bygget av den nya E 4:an mellan Dalälven och Uppsala påbörjas snarast.

Min fråga till näringsministern är:

Vilka åtgärder avser näringsministern vidta för att förbättra läget på arbetsmarknaden i Gävleborg?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:86 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 29 oktober

Svar på fråga 2001/02:86 om arbetsmarknaden i Gävleborg

Näringsminister Björn Rosengren

Ragnwi Marcelind har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra läget på arbetsmarknaden i Gävleborgs län.

Jag är fullt införstådd i det bekymmersamma läge som råder på arbetsmarknaden i Gävleborgs län. Länet har drabbats hårt av varsel om uppsägning av anställda och arbetslösheten i länet är oacceptabelt hög. Gävleborgs län har den näst högsta arbetslösheten i landet efter Norrbottens län, som också Ragnwi Marcelind framhåller i sin fråga.

För att de som drabbas av varsel och i förlängningen riskerar arbetslöshet kan pendling till andra regioner vara en möjlighet att hitta nya jobb. För att pendlingen ska vara en möjlighet framhåller Ragnwi Marcelind vikten av att exempelvis förbättra kommunikationerna i form av dubbelspår mellan Gävle och Uppsala och att bygget av nya E 4:an mellan Dalälven och Uppsala påbörjas snarast.

Inom Regeringskansliet bereds för närvarande den överklagade järnvägsplanen för sträckan Älvkarleö och Bomansberget. Beträffande väg E 4 mellan Dalälven och Uppsala har arbetsplanen vunnit laga kraft.

Regeringen har i propositionen Infrastruktur för en hållbar utveckling (prop. 2001/02:20) föreslagit att infrastrukturområdet tillförs ytterligare 12 miljarder kronor under perioden 2002@2004 via lån och anslagsökning. Därigenom kommer det att vara möjligt att komma i gång med ett antal prioriterade infrastrukturåtgärder de kommande åren. Vägutbyggnaden mellan Dalälven och Uppsala bedöms möjlig att starta tack vare detta. Även järnvägsutbyggnaden mellan Älvkarleö och Bomansberget kan vara möjlig att starta, under förutsättning att järnvägsplanen vinner laga kraft.

En effektiv och flexibel arbetsmarknadspolitik är en förutsättning för att kunna mildra effekterna av större varsel. Arbetsmarknadspolitiken bygger på en regional organisation med en stark lokal förankring. Det vi nu behöver göra är att överväga om insatserna i samband med större varsel om uppsägningar och företagsnedläggningar kan effektiviseras ytterligare, utan att företagens ansvar minskas. Näringsdepartementet för en dialog med AMS om detta och regeringen kommer inom kort att ge AMS ett uppdrag för en bättre samordning av de arbetsmarknadspolitiska resurserna. Avsikten är att säkerställa att nödvändiga resurser och kompetens görs tillgängliga för arbetsmarknadspolitiska insatser samt underlätta en samverkan med övriga politikområden för att främja tillväxt av arbetstillfällen på orter som förlorar många arbetstillfällen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.