Arbetslöshetsmålet
Skriftlig fråga 2019/20:393 av Elisabeth Svantesson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-12
- Överlämnad
- 2019-11-14
- Anmäld
- 2019-11-15
- Svarsdatum
- 2019-11-27
- Sista svarsdatum
- 2019-11-27
- Besvarad
- 2019-11-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringens mål om att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 kommer inte att nås. Tvärtom har Sverige varit näst sämst i hela EU på att minska arbetslösheten sedan september 2014. Att Sverige i jämförelse med övriga EU misslyckats med att dra nytta av den starka konjunkturen är oroande.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vad beror det på, enligt finansministern, att Sverige lyckats sämre än nästan samtliga EU-länder när det gäller att minska arbetslösheten och vad kunde regeringen ha gjort annorlunda för att uppnå arbetslöshetsmålet?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:393 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
A2019/
0
20
75
/
SV
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknadsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:393 av Elisabeth Svantesson (M)
Arbetslöshetsmålet
Elisabeth Svantesson har frågat finansministern vad beror det på att Sverige lyckats sämre än nästan samtliga EU-länder när det gäller att minska arbetslösheten och vad regeringen kunde ha gjort annorlunda för att uppnå arbetslöshetsmålet.
Frågan har överlämnats till mig.
Arbetslöshetsmålet verkade under förra mandatperioden som en styråra för regeringens politik. Under denna period minskade arbetslösheten med över 1,5 procentenheter och ungdomsarbetslösheten minskade med strax under 5 procentenheter. Sysselsättningen ökade med över 300 000 personer varav omkring 200 000 var utrikes födda. Samtidigt ökade antalet arbetade timmar kontinuerligt. Hela jobbtillväxten kom till i reguljära jobb, inte genom subventionerade anställningar.
I dag kan vi konstatera att den svenska arbetsmarknaden är fortsatt stark trots att arbetslösheten har stigit. Sysselsättningsgraden är historiskt sett hög bland både kvinnor och män och nivån är den högsta i EU bland kvinnor. Inget annat EU-land har en större andel av sin befolkning i arbetskraften. Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden har gått allt snabbare under de senaste åren.
I den av riksdagen beslutade budgeten för 2019 minskades utrymmet för aktiv arbetsmarknadspolitik betydligt. Mot denna bakgrund föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2020 ett antal åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken som dämpar de tidigare aviserade resursneddragningarna och ger bättre förutsättningar för goda resultat. En aktiv arbetsmarknadspolitik är viktig för att hålla sysselsättningen uppe vid en ekonomisk avmattning. Resurser bör fortsatt prioriteras till dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden till exempel långtidsarbetslösa och vissa nyanlända. Det är angeläget att arbetsmarknadsetableringen går snabbare för nyanlända, och då i synnerhet för nyanlända kvinnor. Det är också angeläget att insatserna fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen satsningar för totalt 1,3 miljarder kronor för att fler ska rustas för arbete, bättre integration, en fortsättning av utbyggnaden av kunskapslyftet och en aktiv näringspolitik. Därutöver avser regeringen att införa ett ingångsavdrag som syftar till att göra det mer attraktivt att anställa personer som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden och personer som länge stått utanför arbetsmarknaden.
Regeringen föreslår också i budgetpropositionen att resurser tillförs för att öka antalet deltagare i upphandlade matchningstjänster som svarar mot inriktningen på reformeringen av Arbetsförmedlingen. Fler långtidsarbetslösa och nyanlända som befinner sig långt från arbetsmarknaden ska kunna få en extratjänst eller introduktionsjobb. Regeringen föreslår också att resurser tillförs för att dämpa minskningen av extratjänster och introduktionsjobb samt för att fler arbetslösa ska kunna få en arbetsmarknadsutbildning och på så sätt kunna möta den kompetens som efterfrågas och motverka bristen på arbetskraft.
En väl utformad aktiv arbetsmarknadspolitik bidrar till att fler kan komma i arbete. Arbete är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället.
Stockholm den 27 november 2019
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.