Arbetslösheten
Skriftlig fråga 2020/21:1524 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-28
- Överlämnad
- 2021-01-29
- Anmäld
- 2021-02-02
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Trots statsminister Stefan Löfvens löfte om att vi vid det här laget skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet noterar vi nu den högsta arbetslösheten på 23 år, och trenden är att den fortsätter att öka.
Arbetslösheten bland utrikesfödda är fortsatt högre än bland inrikes födda, och andelen som står långt från arbetsmarknaden ökar. Störst svårigheter att komma i arbete har utrikesfödda kvinnor.
Dessa problem var kända långt innan coronapandemin drabbade vårt land. Situationen har förvärrats ytterligare under pandemin.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Hur avser ministern att agera för att vända trenden och minska andelen arbetslösa i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1524 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:1524 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) Arbetslösheten
Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig hur jag avser att agera för att vända trenden och minska andelen arbetslösa i Sverige.
Utbrottet av covid-19 har lett till en global ekonomisk kris och till att arbetslösheten steg snabbt under 2020. Regeringen har vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska konsekvenserna av pandemin. I enlighet med budgetpropositionen som gäller från årsskiftet har över 100 miljarder kronor 2021 tillförts för att återstarta ekonomin, samtidigt som långsiktiga reformer ska bidra till att lösa samhällsproblemen. Sammantaget bedöms reformerna medföra att arbetslösheten blir drygt 1,3 procentenheter lägre jämfört med om förslagen inte genomförs. Det motsvarar cirka 75 000 fler jobb.
Satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken uppgår till över 9 miljarder kronor 2021. Förstärkningar i arbetslöshetsförsäkringen under 2020 förlängs till och med 2022. Arbetsförmedlingen förstärks med 1 miljard kronor för att möta den ökade arbetslösheten samt för att säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Vidare satsas över 2 miljarder kronor för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb.
Genom stödet vid korttidsarbete (korttidspermittering) har hundratusentals löntagare hittills undgått risken att bli av med jobbet och företagen har kunnat behålla viktig arbetskraft. När smittspridningen nu ökat och restriktioner är nödvändiga kan systemet bidra till att rädda fler jobb som annars hade försvunnit. Med anledning av lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den s.k. pandemilagen, har regeringen därför nyligen lämnat ett förslag om förstärkt korttidspermittering till riksdagen.
Efter budgetpropositionen har regeringen beslutat att den tillfälliga möjligheten att förlänga stödtiden för extratjänster, introduktionsjobb och stöd för start av näringsverksamhet som regeringen infört under 2020 även ska gälla under 2021. Vidare har regeringen i den extra ändringsbudgeten som nyligen lämnats föreslagit att medel tillförs för en fortsatt möjlighet till förlängning av den maximala stödtiden för nystartsjobb under 2021. Samtidigt föreslås att de ökade möjligheter till arbetslöshetsersättning för företagare som regeringen beslutade för 2020 förlängs till och med 2021.
Regeringen har även under 2020 och 2021 satsat på en utbyggnad av kunskapslyftet, med fler utbildningsplatser inom yrkesutbildning på komvux, inom yrkeshögskolan, universitet och högskolor samt folkhögskolan. Kunskapslyftet är en viktig grund för att möta de ökade behoven av utbildning för de som har varslats eller på annat sätt drabbats av det osäkra läget på arbetsmarknaden.
Sverige har högst arbetskraftsdeltagande i EU och denna har bibehållits på samma nivå som innan krisen. Det är ett viktigt skäl till att arbetslösheten i Sverige har ökat i relation till många andra länder. Sysselsättningsgraden för utrikes födda kvinnor är högre i Sverige än genomsnittet för kvinnor inom EU, men den är fortfarande för låg.
För att förbättra förutsättningarna för nyanlända att komma in snabbare på arbetsmarknaden ska nyanlända kvinnor och män kunna ges möjlighet att delta i ett så kallat intensivår, inom ramen för etableringsprogrammet, från och med den 15 april 2021. Intensivåret innebär att deltagare i upp till ett års tid får ta del av insatser som sker parallellt eller i tät följd med högt tempo. Syftet med intensivåret är att deltagarna ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår. Insatserna ska utformas utifrån arbetsgivares behov, individens förutsättningar och behov samt utbudet av insatser.
Regeringen har vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska konsekvenserna av pandemin för jobb och företag. Svensk ekonomi har återhämtat sig starkare än väntat under hösten vilket regeringens åtgärder bidragit till. Det innebär att ökningen av arbetslösheten dämpats och arbetslöshetsprognosen har reviderats ner successivt av såväl regeringen, Konjunkturinstitutet som Arbetsförmedlingen jämfört med tidigare bedömningar från i våras.
Regeringen kommer fortsatt följa utvecklingen på arbetsmarknaden.
Stockholm den 10 februari 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.