Arbetslösheten i Sverige

Skriftlig fråga 2023/24:603 av Patrik Lundqvist (S)

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Arbetslösheten ökar i Sverige. Varslen inom bygg- och träindustrin har börjat ge effekter rätt rejält, och även sjukvården och omsorgsbranschen varslar eller larmar om att det ser tufft ut.

Mycket av det beror på konjunkturen, men en del beror också på aktiva val av regeringen, som att strypa byggsubventionerna trots att de verkligen fått effekt och ökat byggandet av bostäder som verkligen behövs både i dag och framåt.

Den 6 februari sa arbetsmarknadsministern att arbetslösheten drevs på av dem som stod längst ifrån arbetsmarknaden och av utrikes födda. Där ökar arbetslösheten mest sa han.

Men i dag den 13 februari drivs arbetslösheten av en annan grupp, nämligen män födda i Sverige. Där har arbetslösheten ökat mest, och det med 11 000 personer.

Vill man kunna möta den här utvecklingen på ett effektivt sätt måste man naturligtvis ha korrekt kunskap om hur verkligheten ser ut. Det här borde inte vara någon överraskning för någon, men från Arbetsmarknadsdepartementet signalerar ministern ändå att det är en överraskning att byggbranschen med kvalificerade svenskfödda arbetare är ledande i den konjunkturnedgång vi nu ser och har sett en längre tid.

Nästa bransch som ser ut att riskera driva på arbetslösheten är kanske sjukvården, om inte regeringen gör något snarast för att regionerna ska slippa tvingas säga upp personal. Där har vi ett aktivt val som regeringen kan göra för att styra utvecklingen, men oavsett vad regeringen gör måste arbetsmarknadspolitiken finnas där för att ta höjd för resultatet.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:

På vilka fakta baserade ministern sitt uttalande och hur ska ministern försäkra sig om att arbetsmarknadspolitiken bygger på korrekta och underbyggda antaganden om hur arbetslösheten utvecklas och vad som driver den?