arbetslösheten bland personer med invandrarbakgrund
Skriftlig fråga 2003/04:1485 av Dinamarca, Rossana (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-08-03
- Besvarad
- 2004-08-16
- Besvarad
- 2004-08-17
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:1485
av Rossana Dinamarca (v) till statsrådet Hans Karlsson om arbetslösheten bland personer med invandrarbakgrund300 miljoner ska satsas av Arbetsmarknadsstyrelsen för att hjälpa invandrare att få jobb. Målet för i år är att 5 775 personer ska få ett "riktigt" jobb och 13 500 före utgången av 2005. Hittills har bara 330 fått arbete, enligt Dagens Nyheter, vilket nog får ses som ganska trögstartat med tanke på att den här försöksverksamheten pågått i snart ett år.
Projektet går ut på att rekrytera 275 arbetsförmedlare som ska utbildas för att de sedan ska hitta arbetsgivare och plats där den sökande kan slussas in för ett riktigt jobb. I dagsläget har dessa förmedlare i snitt lyckats hitta jobb åt 1,2 personer var. Detta verkar inte vara annat än ett projekt i raden av åtgärder som ska se bra ut på papperet, kostar pengar, men som ger lite i verkligheten.
Samma vecka som DN rapporterade om dessa siffror sändes en repris av SVT:s Uppdrag granskning om tre högt kompetenta personer med invandrarbakgrund som tillsammans sökt över 800 jobb och fått avslag på samtliga. Grundproblemet har inte varit att det saknas särskilda arbetsförmedlare utan att det fortfarande är möjligt för såväl offentliga som privata arbetsgivare att diskriminera sökanden på grund av etnicitet.
Det är dags att sluta gå omvägar för att attackera problemet.
Jag vill fråga statsrådet Hans Karlsson:
Vilka krafttag tänker statsrådet ta för att på allvar få bukt med den höga arbetslösheten bland personer med invandrarbakgrund?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1485 besvarad av Hans Karlsson
den 16 augusti
Svar på fråga 2003/04:1485 om arbetslösheten bland personer med invandrarbakgrund
Statsrådet Hans Karlsson
Rossana Dinamarca har frågat mig vilka krafttag jag tänker ta för att på allvar få bukt med den hög arbetslösheten bland personer med invandrarbakgrund.
Regeringens mål är att den reguljära sysselsättningen ska vara 80 % för dem mellan 20 och 64 år. År 1996 sattes målet om 4 % öppen arbetslöshet. Detta nåddes i slutet av 2000.
Efter flera års gynnsam utveckling på arbetsmarknaden försämrades situationen för utrikes födda under 2002 och 2003. Sysselsättningsgraden minskade mer än för personer som varit svenska medborgare sedan födseln. Minskningen var lägre för kvinnor än för män. Arbetslösheten för utrikes födda ökade dock, procentuellt sett, något mindre än för svenskfödda. Utrikes födda kvinnors arbetslöshet ökade mindre än männens. En sjunkande arbetskraftsdeltagande kan noteras för utrikes födda kvinnor till skillnad från männen, för vilka deltagandet ökat.(Uppgifter för första halvåret 2004 har ännu ej publicerats av SCB.) Regeringen har inom flera politikområden gett arbetet med att förbättra invandrares integration på arbetsmarknaden hög prioritet.
Inom arbetsmarknadspolitiken är insatser inom den generella politiken grunden för regeringens strävanden att sänka arbetslösheten och öka sysselsättningen. Den förstärkning med 2 miljarder kronor av medel för program till AMS, som gjorts under innevarande år, ska användas för personer med svårigheter att få arbete. Många personer med utländsk bakgrund och långa arbetslöshetstider får med hjälp av dessa medel tillgång till insatser som underlättar en anställning.
Den öppna arbetslösheten ska pressas tillbaka till 4 %. Volymen i de arbetsmarknadspolitiska programmen höjs även 2005. Regeringen återkommer i budgetpropositionen för 2005 med en bedömning av hur stor höjningen ska vara.
Förutom insatser inom den generella arbetsmarknadspolitiken har flera särskilda satsningar för invandrare, direkt eller indirekt, gjorts under senare år. AMS har tillförts medel för personalförstärkningar för att särskilt stärka ställningen på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund, regeringen har uppdragit åt AMS att under en treårsperiod anordna kompletterande utbildning för arbetslösa med utländsk högskoleexamen samt inom ramen för en försöksverksamhet med bristyrkesutbildning gjort det möjligt för ej arbetslösa, som vill byta arbete, att få sin utbildning betald av arbetsförmedlingen. Personer med utländsk högskoleutbildning ska vara en prioriterad grupp i sammanhanget. Till de särskilda satsningarna hör också den försöksverksamhet med arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare, som Rossana Dinamarca tar upp i sin fråga. I slutet av juni hade 2 230 personer tagit del av arbetsplatsintroduktion. Flertalet @ 1 492 personer @ deltog fortfarande medan 738 personer lämnat introduktionen, varav 330 fått arbete med och utan stöd. Målet för 2004 är att 5 775 personer ska ha fått ta del av insatsen. AMS har rekryterat och utbildat nya medarbetare för uppgiften, vilket förutom den fortsatt svaga efterfrågan på arbetskraft, kan förklara den något tröga starten. Jag följer tillsammans med AMS noga utvecklingen av den nya insatsen och menar att det ännu är för tidigt att bedöma arbetsplatsintroduktionens resultat.
Uppföljningar av storstadspolitiken visar att sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen varit särskilt positiv i de områden som varit föremål för storstadpolitiska satsningar. Fortsatt samverkan ska under 2004 äga rum mellan AMS och de kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal inom ramen för storstadspolitiken.
Europeiska socialfondens program Växtkraft mål 3 har bland annat till syfte att främja integrationen på arbetsmarknaden. Invandrare deltar i de olika projekt som anordnas.
Insatser inom arbetsmarknadspolitiken är nödvändiga men inte tillräckliga för att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen bland personer med utländsk bakgrund. Inte minst handlar det om arbetsgivarnas beredskap att anställa. Samverkan mellan olika offentliga aktörer och det privata näringslivet är ett viktigt utvecklingsområde. De förslag, som i april lämnades av Arbetsgruppen samverkan för arbetsmarknadsintegration (Ds 2004:22, Öppna dörrar @ Sänkta trösklar), med företrädare för Regeringskansliet och Svenskt Näringsliv tar bland annat sikte på den arbetslöses behov av individualiserad service, av att få sina meriter bedömda och dokumenterade och av praktik för att få kontakt med arbetslivet. Under vintern och våren har det vidare förts tillväxtsamtal mellan regeringen och de centrala organisationerna på arbetsmarknaden. Samtalen har resulterat i en avsiktsförklaring i syfte att åstadkomma en bättre integration av invandrare på arbetsmarknaden.
Beredningsarbete pågår vidare inom Regeringskansliet med inriktning mot att under 2005 lämna två propositioner till riksdagen om nyanlända invandrares etablering respektive undervisningen i svenska för invandrare. En viktig del i detta arbete är att förtydliga Arbetsmarknadsverkets och övriga berörda myndigheters roll och uppdrag som en del i strävan att få till stånd ett snabbare inträde på arbetsmarknaden.
Rossana Dinamarca tar i sin fråga även upp problem med etnisk diskriminering. Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering tillhör inte mitt sakområde men jag vill ändå peka på att regeringen givit två särskilda utredare i uppdrag att bland annat föreslå åtgärder mot strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet. Uppdragen ska redovisas den 31 mars 2005 respektive den 30 juni 2006.
För att integrationen på arbetsmarknaden ska förbättras krävs en bred ansats. Enskilda krafttag inom ett politikområde löser inte problemen. Vi följer i regeringen, utifrån våra olika ansvarsområden, utvecklingen mycket noga för att vid behov kunna göra ytterligare insatser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.