arbetslöshet i EU och Sverige
Skriftlig fråga 1997/98:110 av Jonsell, Annika (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-11-06
- Anmäld
- 1997-11-10
- Besvarad
- 1997-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Inför EU-toppmötet om arbetslöshet har diskussionen handlat om vilka metoder som är mest effektiva när det gäller att skapa nya arbeten och minska arbetslösheten. EU-kommissionen har för att sätta press på medlemsländerna föreslagit att de bör anta ett mål om att arbetslösheten skall minska till 7 % i EU på fem år. Ett liknande mål om att arbetslösheten skall halveras till sekelskiftet har den svenska regeringen redan fastställt.
I Finanstidningen den 3 november hävdar arbetsmarknadsminister Margareta Winberg att 7 % arbetslöshet i EU inte är ett realistiskt mål utan i stället en olämplig sifferexercis. Finansminister Erik Åsbrink hävdar i samma artikel att det är lämpligt med ett tydligt mål, uttryckt i siffror.
Jag ställer mig frågande till hur arbetsmarknadsministern kan anse att en arbetslöshet på 4 % är realistiskt i Sverige som i dag har en högre arbetslöshet än EU-genomsnittet.
Vilken linje avseende procentuellt arbetslöshetsmål på EU-nivå har Sveriges regering för avsikt att följa vid toppmötet, arbetsmarknadsministerns eller finansministerns?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:110 besvarad av , ()
- Arbetsmarknadsminister Margareta Winberg
Annika Jonsell har frågat vilken linje Sveriges regering har för avsikt att följa vid toppmötet, arbetsmarknadsministerns eller finansministerns?
Annika Jonsell refererar i sin fråga till en artikel i Finanstidningen den 3 november där jag skall ha hävdat att 7 % arbetslöshet i EU inte är ett realistiskt mål utan i stället en onödig sifferexercis, samtidigt som finansministern i samma artikel har hävdat att det är lämpligt med ett tydligt mål uttryckt i siffror. Annika Jonsell har också ställt sig frågande till hur jag kan anse att en arbetslöshet på 4 % är realistisk för Sverige som i dag har en högre arbetslöshet än EU-genomsnittet.
Jag vill till att börja med slå fast att regeringen har en linje för Europapolitiken och det gäller självklart även diskussionerna kring arbetslösheten och sysselsättningsriktlinjerna inför EU-toppmötet.
Jag har aldrig hävdat att det skulle vara fel att ange kvantifierade mål för sysselsättningspolitiken i EU utan frågan har varit vilka mål som skall anges. Diskussionerna inom, och mellan gemenskapsländerna, kring kommissionens förslag till sysselsättningsriktlinjer inför toppmötet, har också kretsat kring frågan om, och i så fall vilka mål som skall anges på EU-nivå.
Jag och finansministern har definitivt inte olika uppfattningar i denna fråga och det är självklart att de mål som nu diskuteras för EU:s sysselsättningspolitik skall vara tydliga och kunna följas upp.
För svenskt vidkommande är det positivt att kunna konstatera att arbetslösheten, som i dag är det största problemet i Europa, får en allt större uppmärksamhet inom EU.
- Sysselsättningsavdelningen i Romfördraget och de riktlinjer som nu diskuteras inför det kommande toppmötet är ett tydligt exempel på att arbetslöshetsfrågan är en prioriterad fråga för EU. Sveriges ståndpunkt är att sysselsättningspolitiken i första hand är en nationell angelägenhet, men att det på EU-nivå är viktigt att formulera tydliga mål som årligen kan följas upp. Detta ökar samarbetet och utbytet av erfarenheter mellan medlemsstaterna kring sysselsättningspolitiken. I diskussionerna kring kommissionens förslag till sysselsättningsriktlinjer har Sverige stött följande mål för EU:s sysselsättningspolitik:
- att personer senast inom ett års arbetslöshet skall erbjudas aktiva insatser
- att ungdomar skall erbjudas aktiva insatser senast inom sex månaders arbetslöshet
- att andelen arbetslösa som erbjuds kompetenshöjande insatser ökar från nuvarande EU-genomsnitt på 10 % till 25 %.
Dessa mål ligger i linje med nuvarande riktlinjer för vår nationella arbetsmarknadspolitik. Sysselsättningsriktlinjerna innehåller dock utöver de tre målen även andra kvantifieringar som mera har karaktären av räkneexempel på vad som sammantaget för EU-länderna kan åstadkommas om sysselsättningsriktlinjerna får genomslag i medlemsländerna. T.ex. en sysselsättningsgrad på 70 % och en arbetslöshetsnivå på 7 %.
Det är viktigt att de mål som anges utgår från respektive lands förutsättningar och variationerna inom EU på dessa områden gör det svårt att sätta mål på EU-nivå som är realistiska för alla medlemsstater. Detta gäller t.ex. ett mål om 7 % arbetslöshet för länder som Spanien och Grekland.
Annika Jonsell har i detta sammanhang också ställt sig frågande till hur jag samtidigt kan hävda att regeringens mål att halvera den öppna arbetslösheten till 4 % år 2000 är realistiskt. Som svar på Annika Jonsells fråga vill jag slutligen säga att regeringens mål att halvera den öppna arbetslösheten fram till sekelskiftet i allra högsta grad är realistiskt, även om det kommer att krävas fortsatt stora ansträngningar.
Men även efter sekelskiftet går vi vidare. Målet är ett samhälle där alla som önskar skall kunna få ett arbete. Det är glädjande att som arbetsmarknadsminister kunna konstatera att det efter en rad svåra år av budgetsanering och hög arbetslöshet nu finns tydliga tecken på att arbetsmarknadsläget förbättras samtidigt som statsfinanserna är i balans.
Antalet nyanmälda lediga platser har hittills i år ökat med drygt 32 000 samtidigt som arbetslösheten sjunker. Sysselsättningen har sedan i maj visat en svagt uppåtgående trend även om det skedde en nedgång i oktober. Arbetslösheten sjunker bl.a. som ett resultat av att många arbetslösa fått del av regeringens utbildningssatsning som på sikt ökar deras möjligheter att få ett reguljärt arbete samtidigt som den generella kompetensnivån i landet höjs.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.