Arbetslöshet bland unga som är födda utomlands
Skriftlig fråga 2010/11:565 av Dingizian, Esabelle (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-06-01
- Inlämnad
- 2011-06-01
- Besvarad
- 2011-06-08
- Svar anmält
- 2011-06-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 juni
Fråga
2010/11:565 Arbetslöshet bland unga som är födda utomlands
av Esabelle Dingizian (MP)
till statsrådet Erik Ullenhag (FP)
Enligt nya uppgifter från SCB saknar var tredje person (33 procent) mellan 19 och 24 år som är födda utomlands jobb. För tre år sedan var det ungefär var femte person (22 procent). Arbetslösheten bland svenskfödda stiger inte lika snabbt. 2008 var 15 procent arbetslösa mot 21 procent förra året. Dubbelt så stor andel av de utrikesfödda mellan 15 och 24 år är långtidsarbetslösa. Problemet med ungdomsarbetslöshet är således större bland utlandsfödda än bland svenskfödda.
Att många inte fullföljt sin gymnasieskola är en förklaring, som i sig bör studeras. Men långt ifrån all arbetslöshet bland unga utlandsfödda kan förklaras med brist på utbildning, till exempel måste vi våga se den diskriminering som finns på den svenska arbetsmarknaden.
Min fråga till integrationsminister Erik Ullenhag är:
Avser statsrådet att ta initiativ till en fördjupad analys av det ovan nämnda problemet, så att relevanta insatser kan komma till stånd?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:565 besvarad av Statsrådet Erik Ullenhag
Svar på fråga
2010/11:565 Arbetslöshet bland unga som är födda utomlands
Statsrådet Erik Ullenhag
Esabelle Dingizian har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en fördjupad analys av arbetslöshet bland unga utlandsfödda, så att relevanta insatser kan komma till stånd.
Ungdomsarbetslösheten, inte minst bland dem som är födda utomlands, är en viktig och högt prioriterad fråga för hela regeringen. Det är viktigt att dess orsaker analyseras noga, så att insatser mot den blir effektiva. Det finns redan ett ganska omfattande kunskapsunderlag på området.
Det allra viktigaste verktyget för att bekämpa arbetslöshet är att det skapas fler arbetstillfällen. Vi vet av erfarenhet att ungdomar och utrikes födda ofta drabbas hårt av lågkonjunktur, men återhämtar sig också snabbt då arbetstillfällena blir fler. Detta bekräftas även av de siffror som Esabelle Dingizian anger, som belyser vändningen från 2008 till lågkonjunkturens 2009 och 2010. Nu sjunker arbetslösheten vilket innebär ökad sysselsättning även bland unga.
En bra skola förebygger arbetslöshet. Särskilt bland de barn och ungdomar som flyttar till Sverige efter skolstarten är det många som inte fullföljer grundskolan och gymnasiet med fullständiga betyg. Regeringen har genomfört flera viktiga utbildningsreformer för att bättra resultaten i skolan. 6 miljarder kronor ska satsas på att stärka utbildningsväsendet de kommande åren. Under mandatperioden stärker vi också kopplingen mellan skola och arbetsmarknad bland annat genom att införa en gymnasial lärlingsutbildning som en alternativ väg till yrkesexamen inom gymnasieskolans yrkesprogram. Dessa reformer är särskilt viktiga för många utrikes födda ungdomar.
Även arbetsmarknadspolitiska åtgärder har stor betydelse för att minska arbetslösheten bland utlandsfödda ungdomar. Alla arbetslösa ungdomar kan under 2011, liksom tidigare under krisen, ta del av förstärkt matchningsverksamhet med personliga coacher redan från dag ett i arbetslöshet, det vill säga innan inträdet i jobbgarantin för ungdomar. Under 2011 förstärktes Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, bland annat för att deltagarna i jobbgarantin för ungdomar ska kunna erbjudas individuellt anpassade insatser av hög kvalitet. De ungdomar som kommer till Arbetsförmedlingen utan slutbetyg från grund- eller gymnasieskola har dessutom möjlighet att delta i regeringens folkhögskolesatsning. Syftet med satsningen är att med hjälp av folkhögskolor motivera dessa ungdomar att fortsätta till vidare studier. Regeringen har tillfälligt under 2011 gjort det högre studiebidraget tillgängligt för arbetslösa ungdomar i åldrarna 20–24 år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning.
Skyddet mot diskriminering stärktes i flera avseenden genom diskrimineringslagen (2008:567) som trädde i kraft den 1 januari 2009. På arbetslivets område utvidgades den krets människor som skyddas mot diskriminering. Förutom arbetstagare och arbetssökande omfattas även den som gör en förfrågan om arbete. Skyddet utvidgades också till att avse den som söker praktik eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. En ny påföljd, diskrimineringsersättning, har införts vid överträdelser av diskrimineringslagen. Diskrimineringsersättningen ska både vara en ersättning för den kränkning som överträdelsen innebär och verka avskräckande mot diskriminering. På detta sätt har det skapats förutsättningar för högre ersättningsnivåer vid diskriminering.
Jag kan försäkra Esabelle Dingizian att regeringen fortsätter att följa, analysera och bekämpa ungdomsarbetslösheten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.