Arbetslösa ungdomars psykiska hälsa
Skriftlig fråga 2009/10:109 av Olander, Ronny (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-10-20
- Inlämnad
- 2009-10-20
- Besvarad
- 2009-10-28
- Svar anmält
- 2009-11-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 oktober
Fråga
2009/10:109 Arbetslösa ungdomars psykiska hälsa
av Ronny Olander (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
En studie från Folkhälsoinstitutet visar att svenska ungdomar mår allt sämre psykiskt i takt med att ungdomsarbetslösheten ökar. De länder där andelen ungdomar utanför arbetskraften är högst är också de länder där andelen unga med psykiska besvär ökar mest.
27 procent i åldrarna 15–24 år i arbetskraften var arbetslösa under första halvåret 2009, enligt SCB. Antalet personer 15–24 år utanför arbetskraften ökade med 24 000 personer till 587 000. Nu visar Folkhälsoinstitutets studie att andelen unga svenskar mellan 16 och 24 år som besväras av rädsla, oro eller ångest har tredubblats på 20 år.
Flera enkätundersökningar med svenska ungdomar visar att jobb och utbildning är det som oroar mest. Och oron för att inte få jobb i framtiden oroar ungdomarna mest, också bland 15-åringar.
Mot denna bakgrund är min fråga till arbetsmarknadsministern:
Vilka åtgärder är arbetsmarknadsministern beredd att vidta för att skapa fler jobb och utbildning åt våra ungdomar i syfte att deras psykiska hälsa ska förbättras?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:109 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på fråga
2009/10:109 Arbetslösa ungdomars psykiska hälsa
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Ronny Olander har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att skapa fler jobb och utbildning åt våra ungdomar i syfte att deras psykiska hälsa ska förbättras.
Det viktigaste målet för regeringen sedan den tillträdde 2006 har varit att få fler i arbete och färre utanför arbetsmarknaden. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att uppnå målet och ungdomar har varit och är en viktig målgrupp för detta arbete. Genom att halvera socialavgifterna för ungdomar under 26 år har det till exempel blivit lättare att anställa en ungdom. Regeringen har också gjort förändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och gjort det enklare att anställa unga för en viss tid.
Till följd av det försämrade arbetsmarknadsläget har regeringen presenterat ytterligare satsningar i budgetpropositionen för 2010. För ungdomar innebär det att regeringen avser att införa fler insatser inom jobbgarantin för ungdomar. Nya insatser inom jobbgarantin inkluderar den nya aktiveringsåtgärden (Lyft), stöd till start av näringsverksamhet och arbetslivsinriktad rehabilitering. Ungdomar kommer också att kunna ta del av en förstärkt matchningsverksamhet med personliga coacher tidigt i en arbetslöshetsperiod.
Regeringen avser vidare att öppna möjligheten för arbetslivsinriktad rehabilitering även inom jobbgarantin för ungdomar. Detta innebär att även ungdomar inom garantin kommer att kunna ta del av de tjänster och den specialistkompetens som finns inom Arbetsförmedlingens arbetslivsinriktade rehabilitering liksom av de insatser och program som finns inom ramen för detta.
Vidare har det reguljära utbildningsväsendet en mycket viktig roll för att människor ska förnya och fördjupa sina kunskaper så att de står bättre rustade på arbetsmarknaden. I budgetpropositionen för 2010 har regeringen presenterat en omfattande utbildningssatsning. Detta innebär fler platser i yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) och i eftergymnasial yrkesutbildning inom yrkeshögskolan.
Som ett komplement till den utbildning som erbjuds inom jobbgarantin för ungdomar i dag, avser regeringen också att införa en extra studiemotiverande insats för arbetslösa ungdomar som inte avslutat sin grundskole- eller gymnasieutbildning. Detta sker i form av en särskild satsning på utbildningsplatser inom folkhögskolorna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.