Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

arbetslivsinriktad rehabilitering

Skriftlig fråga 2004/05:215 av Eriksson, Alf (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-10-25
Anmäld
2004-10-26
Besvarad
2004-11-03
Svar anmält
2004-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 oktober

Fråga 2004/05:215

 av Alf Eriksson (s) till statsrådet Hans Karlsson om arbetslivsinriktad rehabilitering

En viktig faktor för att människor som är sjukskrivna ska kunna komma tillbaka i arbete är att de erbjuds rehabilitering och möjligheter att till exempel pröva ett nytt arbete.

Tyvärr är resurserna för rehabilitering otillräckliga. I Hallands län finns inte pengar kvar för arbetslivsinriktad rehabilitering.

Mycket resurser används till utredningar för att få underlag till beslut om sjukersättningar eller för bedömning av arbetsförmåga, samtidigt som för lite resurser finns för insatser. De som behöver insatser i form av exempelvis arbetsprövning får stå tillbaka.

Ett konkret exempel är att en långtidssjukskriven 27-årig kvinna i Halland inte får möjlighet att arbetspröva i ett nytt yrke på grund av resursbrist. Samtidigt har hon ett arbete som hon inte kan gå tillbaka till av medicinska skäl. Konsekvensen blir att hon får fortsätta att gå sjukskriven med sjukpenning. En passiv åtgärd som kostar samhället pengar väljs därmed framför en aktiv som kan leda till att den sjukskrivne kommer tillbaka i arbete och kan försörja sig själv. Det är extra allvarligt med tanke på att vi vet att lång tids frånvaro från arbetsmarknaden kan leda till att en människor aldrig kommer tillbaka i arbete och blir bidragsberoende resten av livet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga om statsrådet avser att verka för att mer resurser satsas på arbetslivsinriktad rehabilitering.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:215 besvarad av Hans Karlsson

den 2 november

Svar på fråga 2004/05:215 om arbetslivsinriktad rehabilitering

Statsrådet Hans Karlsson

Alf Eriksson har frågat mig om jag avser att verka för att mer resurser ska satsas på arbetslivsinriktad rehabilitering.

Försäkringskassorna förfogar i dag över medel för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster. Dessa medel kan bland annat användas till att köpa de utredningar som krävs för att kunna ta ställning till rätten till sjukpenning och behovet av rehabilitering i de fall arbetsgivarens möjligheter är uttömda. Efter årsskiftet kommer den nya myndigheten Försäkringskassan att ha medel för samma ändamål. För 2004 disponerar försäkringskassorna 971,5 miljoner kronor för detta ändamål. Enligt Riksförsäkringsverket kommer medlen för 2004 att förbrukas i sin helhet. Däremot varierar förbrukningen i dag mellan de 21 försäkringskassorna. För att skapa en mer effektiv resursanvändning har därför RFV möjlighet att omfördela medel mellan olika försäkringskassor om det visar sig att det finns ett sådant behov. Den nya myndigheten Försäkringskassan kommer efter årsskiftet också att kunna omfördela medel så att de får största möjliga effekt. Under senare år har försäkringskassorna i ökad utsträckning använt medlen för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster. De resurser som regeringen har tillfört försäkringskassorna för att anställa personer som kan arbeta med rehabilitering är en viktig förklaring till den ökade användning av dessa medel.

Vid sidan av de ovan nämnda medlen för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster får försäkringskassorna från och med den 1 januari 2003 använda högst fem procent av de beräknade utgifterna för sjukpenning för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet i syfte att förbättra förutsättningarna för långtidssjukskrivna att återgå i arbete. Detta motsvarar ca 1,9 miljarder kronor.

Jag vill i detta sammanhang också poängtera att arbetsgivarens ansvar för den anställdes rehabilitering är centralt. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. För att förtydliga detta ansvar ändrades reglerna från och med den 1 juli 2003 så att arbetsgivaren alltid har skyldighet att utreda en arbetstagares behov av rehabiliteringsåtgärder.

Alla erfarenheter visar att tidiga insatser är viktiga för en framgångsrik rehabilitering. Det är således viktigt att försäkringskassan kommer i gång med sitt arbete så snart det är möjligt. I propositionen Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro föreslår regeringen därför att försäkringskassan ska utarbeta en rehabiliteringsplan senast två veckor efter det att en rehabiliteringsutredning inkommit till försäkringskassan. Försäkringskassan ska också @ om det inte är obehövligt @ kalla den försäkrade till ett avstämningsmöte senast två veckor efter det att arbetsgivarens rehabiliteringsutredning inkommit till försäkringskassan. Om den försäkrade saknar arbetsgivare ska försäkringskassan kalla honom eller henne till ett avstämningsmöte senast tio veckor efter dagen för sjukanmälan.

Som Alf Eriksson skriver kan möjligheten att prova nytt arbete vara en väg tillbaka till arbete. Regeringen har därför inlett en förnyelse av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Ett led i detta arbete var det uppdrag som regeringen i januari 2003 gav till AMS och RFV för att utarbeta ett förslag till hur den arbetslivsinriktade rehabiliteringen skulle kunna utformas för att stärka arbetslinjen i sjukförsäkringen. Inom ramen för den pågående pilotverksamheten FAROS ska också en samordnad organisation för arbetslivsinriktad rehabilitering av sjukskrivna som har en anställning men behöver byta arbete prövas och utvecklas. Det är min ambition att ta till vara kunskapen i denna verksamhet. Det är av yttersta vikt att långa sjukskrivningsperioder bryts och att de sjukskrivna kan återkomma i arbete.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.