Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

arbetskraftsbrist i växande regioner

Skriftlig fråga 2002/03:126 av von Sydow, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-11-14
Inlämnad
2002-11-14
Besvarad
2002-11-20
Svar anmält
2002-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 november

Fråga 2002/03:126

 av Henrik von Sydow (m) till näringsminister Leif Pagrotsky om arbetskraftsbrist i växande regioner

Minst nio av tio företag i Halland har de senaste månaderna tvingats dra ned produktionen i brist på medarbetare. Det visar Svenskt Näringslivs lokala enkät om hur företagen klarar @ eller egentligen inte klarar @ att rekrytera nya medarbetare.

168 av de 300 halländska företag som svarat på Svenskt Näringslivs enkät har försökt att anställa nya medarbetare de senaste månaderna, men inte ens hälften av dem har lyckats hitta någon. 95 % av företagen uppger att de tvingats minska produktionen någon gång i brist på arbetskraft. Många företag uppger dessutom att det är så svårt att hitta folk att de inte ens försöker. Vart fjärde företag har tvingats att låta sina anställda att arbeta mer övertid än planerat för att klara sina order.

Utvecklingen i Halland är ett exempel på ett växande problem som i stor utsträckning delas också av andra delar av Sverige.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att möta problemet med arbetskraftsbrist i växande regioner?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:126 besvarad av Leif Pagrotsky

den 20 november

Svar på fråga 2002/03:126 om arbetskraftsbrist i växande regioner

Statsrådet Hans Karlsson

Henrik von Sydow har frågat näringsminister Leif Pagrotsky vilka åtgärder han avser att vidta för att möta problemet med arbetskraftsbrist i växande regioner? Låt mig börja med att säga att arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det problem du pekar på tyder på att arbetsmarknadens funktionssätt inte skulle fungera på ett tillfredsställande sätt i Hallands län. Min uppgift är naturligtvis att skapa förutsättningar för en arbetsmarknadspolitik som gör att bristen på arbetskraft förhindras. Regeringen har i detta syfte bland annat satt mål för Arbetsmarknadsverkets verksamhet som innebär att arbetsgivare som anmäler lediga platser till arbetsförmedlingen ska få tillräckligt med sökande i rimlig tid för att kunna anställa. För att följa upp målet genomför AMS varje månad en enkätundersökning till arbetsgivare som anmäler platser hos dem. Enligt den senaste enkäten till arbetsgivare som anmälde ledig plats till arbetsförmedlingen har 82 % av arbetsgivarna fått tillräckligt med sökande. Resultatet är det högsta hittills i år och en ökning med tre procentenheter från samma period föregående år. I Halland uppgår denna andel till 84 %. Dock kvarstår skillnader mellan näringsgrenar där industrin fortsätter att uppvisa den högsta andelen arbetsgivare som tycker att de fått tillräckligt med sökande medan arbetsgivare inom vård och omsorg och service är mindre nöjda.

Det här resultatet visar tydligt att det kan vara lönsamt för arbetsgivare att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen. Samtidigt ska vi inte vara nöjda förrän alla arbetsgivare uppger att det finns tillräckligt med sökande till platserna de anmäler till arbetsförmedlingen. Den undersökning du hänvisar till angående arbetskraftsbrist i Halland kommenterades av Svenskt Näringsliv i Radio Halland den 15 november. Företagens problem att rekrytera arbetskraft menar de inte beror på arbetsförmedlingen. Den utmärker sig för att vara bland de bättre i landet och Svenskt Näringslivs utvärdering liksom arbetsförmedlingens visar på ett gott resultat, en god serviceanda och att de hittar rätt medarbetare. Det är därför förvånande att inte fler av de intervjuade företagen i Svenskt Näringslivs undersökning anmäler sina platser till förmedlingen när det finns ett rekryteringsbehov.

För att påverka utbudet av kvalificerad arbetskraft spelar också arbetsmarknadsutbildningen en central roll. Sedan målet för arbetsmarknadsutbildningen sattes, att minst 70 % av dem som avslutat utbildningen ska ha ett arbete efter tre månader, har resultatet förbättrats. I juni 2002 hade i genomsnitt 67 % av deltagarna fått arbete. Det är den högsta andel som uppnåtts sedan 1992. Flera län än tidigare har också uppnått målet vilket visar att arbetsgivarna tar till vara den möjlighet som finns att rekrytera kvalificerad arbetskraft direkt från utbildningen. Ett annat sätt att trygga kompetensförsörjningen som Arbetsmarknadsverket kan använda sig av är flytt- och pendlingsstöd. Regeringen har tillsatt en utredning (N2002:19) som ser över geografisk rörlighet i olika perspektiv.

Svenskt Näringslivs och AMS undersökningar visar trots allt att det krävs en ökad fokusering på arbetsgivarens behov av kvalificerad arbetskraft för att de inte ska tvingas sänka produktionen eller låta sina anställda arbeta övertid. En arbetsmarknadspolitik som inriktas på arbetsförmedling, rörlighet och utbildning kan motverka detta. Arbetsmarknadspolitiken kan dock endast lösa flaskhalsproblematiken på kort sikt. I ett längre perspektiv, särskilt med tanke på demografiska förändringar, är det viktigt att näringslivet i dialog med det reguljära utbildningsväsendet uppmuntrar ungdomar att söka sig till de branscher där vi i framtiden kan förutse arbetskraftsbrist.

Förutsättningar finns således att lösa de problem du tar upp, men ansvaret är gemensamt mellan arbetsgivare, regeringen, skolor, myndigheter och organisationer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.