Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

arbetsförhållanden i Kina

Skriftlig fråga 2004/05:789 av Bergström, Sven (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-01-26
Inlämnad
2005-01-26
Besvarad
2005-02-02
Svar anmält
2005-02-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 januari

Fråga 2004/05:789

 av Sven Bergström (c) till utrikesminister Laila Freivalds om arbetsförhållanden i Kina

De världshandelsregler som förändrades vid årsskiftet har beskrivits som en öppning för att göra Kina till "världens fabrik". Men samtidigt kommer olika rapporter som tyder på oacceptabelt utnyttjande av främst kvinnlig arbetskraft i Kina. I Dagens Nyheter onsdagen den 19 januari berättas om vidriga arbetsförhållanden, närmast att likna vid slaveri, i kinesiska fabriker där en allt större del av västvärldens kläder och skor tillverkas. 70@80 % av arbetskraften utgörs av kvinnor mellan 16@25 år som utnyttjas på ett vedervärdigt sätt. De tvingas arbeta 13@16 timmar varje dag, ibland upp till tre@fyra veckor i sträck och i hälsofarlig miljö. På kvällen låses de in i baracker på fabriksområdet. De mycket låga lönerna ligger ofta under lagstadgad minimilön.

WTO varnar för effekterna att de nya "friare" handelsreglerna kan skapa en arbetslöshet på uppemot 27 miljoner personer i andra länder när Kina tar över tillverkningen. En sådan utveckling kan redan skönjas främst i fattiga utvecklingsländer. I Lesotho i Afrika stängdes fabriker för någon vecka sedan och gjorde fler än 6 000 människor arbetslösa över en dag. Detta när tillverkningen flyttades till Kina. Liknande exempel finns från Bangladesh. Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Freivalds:

Vilka åtgärder planerar ministern att vidta till exempel inom ramen för ILO:s konventioner, FN:s mänskliga rättigheter eller OECD:s uppföranderegler för att motverka utnyttjandet av kvinnlig arbetskraft i Kina?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:789 besvarad av Thomas Östros

den 2 februari

Svar på fråga 2004/05:789 om arbetsförhållanden i Kina

Näringsminister Thomas Östros

Sven Bergström har frågat utrikesministern vilka åtgärder hon planerar att vidta inom ramen för ILO:s konventioner, FN:s mänskliga rättigheter eller OECD:s uppföranderegler för att motverka utnyttjandet av kvinnlig arbetskraft i Kina. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Inledningsvis vill jag klarlägga att vid årsskiftet upphörde alla kvoter på tekovaror som begränsat handeln mellan länder inom Världshandelsorganisationen, WTO. Detta var ett starkt önskemål från bland annat u-länderna. Även den svenska regeringen har stött alla ansträngningar att få till stånd en sådan liberalisering inom tekoområdet. Vi kan förvänta oss en global strukturomvandling inom tekoindustrin där mindre effektiv tillverkning, kanske främst i i-länder, men också i vissa u-länder, förs över till mer konkurrenskraftiga länder som Kina, Indien och Pakistan. För att stödja de allra fattigaste tekoproducenterna att bli konkurrenskraftiga på den internationella marknaden bidrar Sverige med handelsrelaterat bistånd.

Den svenska regeringens inställning till vikten av grundläggande arbetsrättsliga rättigheter och social utveckling är väl känd och EU:s hållning ligger nära den svenska. Regeringen arbetar aktivt på olika sätt för att uppmärksamma frågor om mänskliga rättigheter i Kina, inklusive arbetstagares och därmed kvinnors rättigheter. Inom ramen för EU:s dialog om mänskliga rättigheter för vi en ingående diskussion med representanter för Kinas regering och myndigheter om alla frågor på området där vi på europeisk sida känner ett starkt behov av förändring.

Från svenskt håll strävar vi också efter att föra upp dessa frågor på den internationella handelsdagordningen. Ett exempel på detta är EU:s preferenssystem, där extra tullättnader ges till länder som följer ILO:s grundläggande konventioner. Sverige och EU driver dessutom fortsatt tanken på ett närmare samarbete mellan ILO och WTO när det gäller arbetsrätten. Motståndet från praktiskt taget samtliga u-länder är emellertid mycket starkt. De menar att en koppling mellan handels- och arbetsvillkor skulle kunna missbrukas i protektionistiskt syfte. I det sammanhanget är det viktigt att betona att utgångspunkten för Sveriges arbete med handel och arbetsvillkor är miniminivåer såsom de definieras i ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Vår uppfattning är att utvecklingsländerna måste få konkurrera fritt på sina villkor, förutsatt att dessa miniminivåer respekteras.

Undermåliga arbetsvillkor är dock aldrig acceptabla som konkurrensmedel i en globaliserad ekonomi. Föreningsfrihet samt förbud mot diskriminering, tvångsarbete och barnarbete är rättigheter som kan och bör upprätthållas oavsett utvecklingsnivå. Att Kina, som medlem i ILO, inte godkänner föreningsfrihet är allvarligt och något som Sverige påtalar i bilaterala kontakter. Vikten av respekt för dessa grundläggande rättigheter har varit en av utgångspunkterna för den strategi för samarbete med ILO som regeringen antagit för perioden 2003@2006. I strategin anges sex specifika mål för Sveriges utvecklingssamarbete med ILO och ett av dem är grundläggande rättigheter i arbetslivet.

Svenska regeringen stimulerar företag att uppträda i enlighet med OECD:s riktlinjer och principerna i FN:s Global compact. Företagen är angelägna om att deras leverantörer producerar varor under acceptabla arbetsvillkor. Samtidigt är situationen i Kina beträffande miljöhänsyn och mänskliga rättigheter en komplicerad verklighet att hantera för företag. Det krävs såväl långsiktigt engagemang som inblandning från många olika aktörer för att finna de lämpligaste sätten att tillämpa riktlinjer och principer.

För att stimulera kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte om företags sociala och miljömässiga ansvar tog regeringen i mars 2002 initiativet Globalt ansvar och ett särskilt sekretariat för frågorna upprättades på UD. Arbetet sker på flera olika fronter. Vad gäller Kina har bland annat ambassaden i Peking genomfört en kartläggning av svenska företags arbete med sociala frågor. Slutsatsen av kartläggningen är att svenska företag visar stort intresse och engagemang för frågorna. I november 2004 anordnade ambassaden ett fördjupat dialogmöte mellan svenska och kinesiska företag och myndigheter med fokus på bland annat arbetsvillkor.

Sammanfattningsvis kan sägas att regeringen är mycket engagerad i arbetsrättsliga rättigheter och därmed också kvinnans arbetssituation i Kina. Regeringen arbetar aktivt med frågorna på bred front genom det egna initiativet Globalt ansvar, bilateralt och genom multilaterala forum såsom EU, ILO, OECD och WTO.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.