Arbetet med våldsutövare
Skriftlig fråga 2021/22:467 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-02
- Överlämnad
- 2021-12-03
- Anmäld
- 2021-12-07
- Svarsdatum
- 2021-12-15
- Besvarad
- 2021-12-15
- Sista svarsdatum
- 2021-12-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Arbetet med våldsutövare ute i landet har till stora delar utvecklats genom engagerad personal som via kortare utbildningar på egen hand i sina kommuner utvecklat egna metoder och arbetssätt. En samhällsfunktion som prioriterar, utvecklar och samordnar arbetet med insatser till våldsutövare saknas. Det finns i dag alltså ingen gemensam plattform eller samordnad enhet som verkar för att arbetet med våldsutövare ska bedrivas på ett effektivare sätt ute i landet.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att effektivisera arbetet med att förebygga att våldsutövare begår ytterligare brott?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:467 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/11:467 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) Arbetet med våldsutövare
Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att effektivisera arbetet med att förebygga att våldsutövare begår ytterligare brott.
Ann-Christine From Utterstedt påstår att det inte finns några samhällsfunktioner som prioriterar och utvecklar det återfallsförebyggande arbetet mot våldsutövare, men det finns det förstås. Den samhällsfunktionen heter Kriminalvården.
Sedan den 1 juli 2020 gäller ny lagstiftning som syftar till att ytterligare minska risken för återfall i brott efter villkorlig frigivning från ett fängelsestraff. Reglerna ger Kriminalvården nya verktyg och större befogenheter att kontrollera den som frigetts villkorligt. Kriminalvården har bland annat getts möjlighet att besluta om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en beslutad föreskrift följs, till exempel för att säkerställa att en person inte befinner sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor eller i närheten av där ett brottsoffer bor.
Det är viktigt att den som avtjänar ett fängelsestraff ges ett starkt incitament att delta i de återfallsförebyggande åtgärder som Kriminalvården kan erbjuda inom ramen för verkställighet av ett fängelsestraff. Den 1 maj 2021 trädde därför lagändringar i kraft som syftar till att åstadkomma en tydligare koppling mellan tidpunkten för villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. De nya bestämmelserna innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare införs utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden.
Regeringen har vidare uppdragit åt Kriminalvården att intensifiera det återfallsförebyggande arbetet genom en kraftfull och långvarig satsning på åtgärder för dömda personer under tiden som straffet avtjänas. Åtgärderna handlar bland annat om att fler personer ska delta i och slutföra behandlingsprogram och att fler intagna på anstalt ska erbjudas utbildning och annan sysselsättning. Uppdraget har ett särskilt fokus på unga dömda. I uppdraget ingår också att fortsätta arbetet med att stärka samverkan mellan berörda myndigheter och civilsamhället för att få till stånd en adekvat utslussning efter avtjänat straff.
Stockholm den 15 december 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.