Arbetet för hbt-personers mänskliga rättigheter i FN
Skriftlig fråga 2009/10:36 av Linde, Hans (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-09-29
- Anmäld
- 2009-09-30
- Besvarad
- 2009-10-07
- Svar anmält
- 2009-10-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 september
Fråga
2009/10:36 Arbetet för hbt-personers mänskliga rättigheter i FN
av Hans Linde (v)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Den 10 juni valdes Ali Abdussalam Treki från Libyen till ordförande för FN:s generalförsamling, han tillträdde den 15 september. Vid en efterföljande presskonferens markerade han sitt motstånd mot den FN-deklaration som 66 medlemsstater ställde sig bakom i december 2008 och som bland annat motsätter sig våld, trakasserier, diskriminering eller övergrepp på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Deklarationen var den första i sitt slag och kanske det främsta framsteget i arbetet för hbt-personers (homosexuella, bisexuella och transpersoner) mänskliga rättigheter inom FN i organisationens historia.
Att FN:s generalförsamling får en ordförande som motsätter sig denna viktiga deklaration och öppet framför åsikten att samkönade relationer är ”oacceptabla” riskerar att försvåra arbetet med att stärka respekten för hbt-personers mänskliga rättigheter i världen.
Jag vill därför fråga utrikesministern:
Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Sverige inom FN tydligt ska markera sitt stöd till FN-deklarationen om hbt-personers rättigheter och ta avstånd från Ali Abdussalam Trekis åsikter om homosexualitet?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:36 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2009/10:36 Arbetet för hbt-personers mänskliga rättigheter i FN
Utrikesminister Carl Bildt
Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att Sverige inom FN tydligt ska markera sitt stöd till FN-deklarationen om hbt-personers rättigheter och ta avstånd från generalförsamlingens ordförande Ali Abdussalam Trekis åsikter om homosexualitet.
Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet står i strid med principen om alla människors lika värde och rättigheter. Detta diskrimineringsförbud återfinns i alla centrala instrument om mänskliga rättigheter, däribland FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i flera av FN:s och Europarådets konventioner. De övervakningsmekanismer som granskar staters efterlevnad av dessa konventioner, inklusive Europadomstolen, har tolkat diskrimineringsförbudet att också innefatta sexuell läggning. Att en rad stater likafullt motsätter sig att hbt-personers åtnjutande av sina mänskliga rättigheter behandlas i internationella forum framgick bland annat av den så kallade motdeklaration som lästes upp i generalförsamlingen efter hbt-deklarationen, å 57 staters vägnar. Eftersom motdeklarationen ifrågasätter diskrimineringsförbudet är det djupt beklagligt att generalförsamlingens ordförande Ali Abdussalam Trekis förefaller dela den uppfattning som kommer till uttryck i den.
I FN fortsätter Sverige att driva frågan om hbt-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter, och verkade för antagandet av en resolution i generalförsamlingen i december förra året rörande summariska avrättningar. Resolutionen, som förhandlades av Sverige, innehåller det enda uttryckliga omnämnandet av sexuell läggning.
Sveriges ståndpunkt i frågan om hbt-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är således lika välkänd som den är tydlig. Under generalförsamlingens pågående 64:e session kommer Sverige på den internationella MR-dagen den 10 december att arrangera ett evenemang på temat hbt-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, tillsammans med International Gay and Lesbian Human Rights Commission (IGLHRC). Deklarationens krav på avkriminaliserande och icke-diskriminering kommer då att diskuteras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.