arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter
Skriftlig fråga 2004/05:316 av Adolfsson Elgestam, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-11-11
- Inlämnad
- 2004-11-11
- Besvarad
- 2004-11-17
- Svar anmält
- 2004-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:316
av Carina Adolfsson Elgestam (s) till statsrådet Jens Orback om arbetet för demokrati och mänskliga rättigheterDen socialdemokratiska regeringen bedriver ett målmedvetet arbete för att främja demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. Bildandet av myndigheten Forum för levande historia är ett exempel. Det är viktigt att det här arbetet bedrivs överallt i Sverige och att statliga resurser fördelas över hela landet. Det lokala engagemanget måste tas till vara och stödjas. Ett exempel från min egen hemkommun Uppvidinge i Kronobergs län är det monument som finns i Vägershult där bland andra hembygdsföreningen är starkt engagerad. I Vägershult fanns under andra världskriget ett interneringsläger för bland andra desertörer från den tyska armén. En av desertörerna gjorde 1945 ett monument med en man som krossar ett hakkors. Den här symbolen mot krig, rasism och nazism har vid upprepade tillfällen vandaliserats. Det är inte rimligt att begära att enbart ideella krafter på en liten ort ska ta ansvaret för att bevara viktiga symboler av det här slaget. Det måste vara en nationell angelägenhet. Naturligtvis är vandaliseringen en fråga för polisen. Men demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter kan inte bara vara en polisiär fråga.
Mot bakgrund av bland annat den händelse jag här har beskrivit vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder han är beredd att vidta för att ytterligare öka insatserna i hela landet när det gäller arbetet för demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:316 besvarad av Jens Orback
Svar på fråga 2004/05:316 om arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter
Statsrådet Jens Orback
Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att ytterligare öka insatserna i hela landet när det gäller arbetet för demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter.
Som Carina Adolfsson Elgestam själv påpekar är vandaliseringen av det antinazistiska monumentet i Vägershult en fråga för polisen. Landets polismyndigheter bedriver ett aktivt arbete för att bekämpa den här typen av brottslighet, bland annat i form av kompetenshöjande insatser och förbättrade rutiner för det brottsutredande arbetet. Därutöver gör Säkerhetspolisen en årlig kartläggning av bland annat rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska brott, vilken fungerar som kunskapskälla och stöd till såväl polismyndigheterna som övriga rättsväsendet.
Men brott av nämnda slag visar också på farliga sprickor i samhällets värdegrund av demokrati och mänskliga rättigheter, och därmed på vikten av ett långsiktigt attitydpåverkande arbete. Det handlar dels om att öka och fördjupa kunskapen om mänskliga rättigheter och det demokratiska engagemanget, dels om att vaka över toleransen i samhället och hålla vår historia levande.
Regeringen tog ett viktigt steg i arbetet med att öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna i januari 2002, när skrivelsen En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna (skr. 2001/02:83) lades fram för riksdagen. Under den treårsperiod som handlingsplanen har gällt har ett stort antal åtgärder genomförts för att förankra de mänskliga rättigheterna hos allmänheten och inom förvaltningen. Bland annat har regeringen uppdragit åt Myndigheten för skolutveckling att genomföra särskilda aktiviteter inom utbildningsväsendet för att uppmärksamma frågor och utbildning om de mänskliga rättigheterna. Målgruppen är rektorer och lärare inom de samhällsorienterande ämnena i grund- och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer. Vidare påbörjar regeringen i dagarna arbetet med att ta fram en ny handlingsplan för de mänskliga rättigheterna, vilken kommer att läggas fram för riksdagen under våren 2006. Arbetet med den nya handlingsplanen utgör en öppen process där stora delar av samhället inbjuds att delta. Detta arbete blir på så sätt kunskapsskapande och mobiliserande i sig. Regeringen förutser också att ett av de centrala inslagen i den nya handlingsplanen bör vara att göra de mänskliga rättigheterna konkreta i det lokala samhället.
I skrivelsen Demokratipolitik (skr. 2003/2004:110) uttalar regeringen att demokratipolitiken ska knytas till strävandena att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna. En viktig del i det arbetet är att öka den demokratiska medvetenheten bland unga och ge kunskap om att en demokrati förutsätter varje medborgares skyldighet att visa tolerans och respekt för andra människor.
Forum för levande historia främjar i sin verksamhet demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen och lyfter därmed fram en historisk dimension i arbetet. Genom bland annat seminarier, filmvisningar, utställningar och fortbildning vänder Forum sig till såväl den breda allmänheten som pedagoger, forskare och beslutsfattare i hela landet. Forum har, i samarbete med Brottsförebyggande rådet, också genomfört en kartläggning av antisemitism, islamofobi, homofobi och generell intolerans bland Sveriges ungdomar som ett led i sitt informationsarbete. Kartläggningen redovisades i intoleransrapporten i oktober i år. Avslutningsvis vill jag också nämna den handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering, som regeringen lade fram i februari 2001. Även den handlingsplanen kommer att ses över för att se i vad mån den behöver uppdateras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.