Apoteksmarknaden efter avregleringen
Skriftlig fråga 2011/12:121 av Persson, Peter (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-11-10
- Inlämnad
- 2011-11-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2011-11-23
- Svar anmält
- 2011-11-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 november
Fråga
2011/12:121 Apoteksmarknaden efter avregleringen
av Peter Persson (S)
till socialminister Göran Hägglund (KD)
Den 1 juli 2010 avreglerades den svenska apoteksmarknaden. Det blev då möjligt för nya aktörer att starta apotek. Avregleringen genomfördes trots kritik från såväl oppositionen som flera remissinstanser.
Svenska Dagbladet Näringsliv skriver den 9 november om hur Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, nu utreder en översyn av den så kallade handelsmarginalen som apoteken får för att de tillhandahåller receptbelagd medicin. Marginalen höjdes kraftigt redan 2010 för att möjliggöra för nya aktörer att gå in.
I samma artikel konstateras att en stor del av denna subvention, enligt tidningen så mycket som 500 miljoner kronor, kan ha slussats skattefritt till lågskatteländer. Metoden som används är att låta moderbolaget vara stationerat i ett lågskatteland och sedan ge lån till det svenska dotterbolaget till mycket hög ränta. Apotekskedjan Medstop gjorde till exempel en vinst på 40 miljoner kronor men betalade 15 procents ränta på ett lån om 706 miljoner kronor, vilket innebar att 106 miljoner kronor fördes ur landet. Det raderade alltså helt ut den beskattningsbara vinsten.
Avser socialministern att vidta åtgärder för att den statliga subvention som handelsmarginalen innebär ska gå till att täcka faktiska merkostnader och inte till riskkapitalbolag i andra länder?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:121 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2011/12:121 Apoteksmarknaden efter avregleringen
Socialminister Göran Hägglund
Peter Persson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att den statliga subventionen som handelsmarginalen innebär ska gå till att täcka faktiska merkostnader och inte till riskkapitalbolag i andra länder.
Frågan har ställts mot bakgrund av den skatteplanering med hjälp av ränteavdrag som bland annat förekommer inom riskkapitalbranschen. Regeringen har redan infört regler som begränsar möjligheterna för ränteavdrag som uppkommit genom koncerninterna lån. Reglerna avser lån som används till att köpa bolag inom koncerner. De infördes som ett led i att motverka skatteplanering genom så kallade räntesnurror. I Företagsskattekommitténs (Fi 2011:01) uppdrag ligger dessutom att se över reglerna om ränteavdrag och att undersöka om det är lämpligt att ta fram mer generellt utformade regler som begränsar ränteavdragen. Regeringen avser dock att återkomma med förslag på skärpningar av ränteavdragen redan under nästa år.
Regeringen kommer dessutom att lämna ett uppdrag till Skatteverket att särskilt kartlägga och granska företag inom sektorerna vård, skola och omsorg, särskilt vad avser ränteavdrag.
Precis som Peter Persson noterat arbetar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket för närvarande med att se över om den ersättningsmodell som infördes i samband med omregleringen ska revideras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.