Apotek som ägare av vårdgivare
Skriftlig fråga 2019/20:821 av Lina Nordquist (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-28
- Överlämnad
- 2020-01-29
- Anmäld
- 2020-01-30
- Svarsdatum
- 2020-02-05
- Besvarad
- 2020-02-05
- Sista svarsdatum
- 2020-02-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
I dag är det förbjudet för läkare att äga apotek. Däremot är det omvända fullt tillåtet. Apoteksbolagen, däribland statliga Apoteket AB, har därmed inte begått några fel när de köpt in sig i nätläkarbolag. För invånarna och för oss beslutsfattare skapar dock de nya ägarförhållandena stora frågetecken när det gäller huruvida dagens regelverk verkligen säkrar trygg och klok användning av gemensamma resurser, och huruvida detta regelverk påverkar risken för att vår hälsa och våra ekosystem äventyras genom överförskrivning av läkemedel.
Svensk lagstiftning är redan i dag utformad efter att det finns en inbyggd risk med att låta de läkare som skriver ut medicin även äga apotek, som tjänar pengar på att sälja samma mediciner. Jag menar att lagstiftningen på motsvarande sätt bör ta hänsyn till riskerna med att låta apotek äga vårdcentraler, nätläkarbolag och andra vårdföretag. En och samma aktör bör helt enkelt inte ha ekonomiska intressen längs hela vårdkedjan. Varje del av vårdkedjan har ett värde för de invånare som behöver dess stöd. Det sammantagna värdet måste vara större än delarna, inte tvärtom.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Kan regeringen och ministern överväga att föreslå begränsningar för apotek när det gäller att äga vårdföretag, i likhet med det nuvarande förbudet för vårdföretag att äga apotek?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:821 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2020/00404/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:821 av Lina Nordquist (L)
Apotek som ägare av vårdgivare
Lina Nordquist har frågat mig om regeringen och jag kan överväga att föreslå begränsningar för apotek när det gäller att äga vårdföretag, i likhet med det nuvarande förbudet för vårdföretag att äga apotek.
De nuvarande reglerna i lagen (2009:366) om handel med läkemedel innebär bl.a. att läkemedelstillverkare och förskrivare inte kan få tillstånd att driva öppenvårdsapotek. Reglerna omfattar dock inte vårdgivare som inte själva är förskrivare. Det innebär att begränsningen inte gäller för olika former av vårdföretag. När apoteksmarknaden omreglerades ansåg den dåvarande regeringen inte att det fanns skäl för att låta även sådana aktörer omfattas av begränsningarna.
Regeringens hållning är att patienter måste kunna lita på att de får den vård och de läkemedel de behöver utifrån sina behov, inte utifrån kommersiella intressen. Beroende på hur ägandeförhållandena ser ut kan det finnas en risk för överförskrivning och att patienter inte får den mest ändamålsenliga behandlingen. Även sjukvårdsutnyttjandet kan påverkas. Sådana risker behöver tas på allvar. Mot bakgrund av den dåvarande borgerliga regeringens omreglering av apoteksmarknaden och utvecklingen av nya affärssamarbeten på densamma gav regeringen i augusti 2018 Läkemedelsverket i uppdrag att se över om nuvarande begränsningar för att få tillstånd att bedriva apotek är ändamålsenliga eller om det finns skäl för förändringar.
I sin redovisning av uppdraget i september 2019 föreslår Läkemedelsverket bland annat att vårdgivare inom human- eller veterinärmedicinsk verksamhet inte ska kunna beviljas tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek, på grund av risk för överförskrivning eller onödigt vårdutnyttjande. Av samma skäl ska ett öppenvårdsapotek inte heller få äga en vårdgivare.
Läkemedelsverkets rapport innehåller inga färdiga författningsförslag och Läkemedelsverket framför att vissa frågor behöver utredas ytterligare. Rapporten analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen har ännu inte tagit ställning till hur förslagen ska hanteras vidare.
Stockholm den 5 februari 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

