Användningen av TCTF i EU

Skriftlig fråga 2022/23:662 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-05-11
Överlämnad
2023-05-12
Anmäld
2023-05-22
Svarsdatum
2023-05-24
Sista svarsdatum
2023-05-24
Besvarad
2023-05-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Vid Europeiska rådets sammanträde i mars beslutades om en förlängning av tidigare antagna riktlinjer för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina. EU-kommissionen har därför upprättat ett nytt temporärt kris- och omställningsramverk, Temporary Crisis and Transition Framework (TCTF), som konkretiserar omfattningen och vägleder medlemsstaterna i hur åtgärder kan vidtas. 

Med TCTF förlängs möjligheterna att göra undantag från EU:s statsstödsregler i form av direktstöd till insatser som anses nödvändiga för att genomföra en grön omställning. Som exempel på sektorer där detta kan medges nämns snabbare utbyggnad av förnybar energi och energilagring och tekniker som fasar ut fossilbränsleanvändning i produktionsprocesser. TCTF gör det även möjligt att ge riktade investeringsstöd till framställning av strategisk utrustning, såsom elbilsbatterier, solceller och vindturbiner, liksom produktion av nyckelkomponenter och återvinning av kritiska råmaterial och mineral. Fram till den 31 december 2025 kan medlemsländer bevilja aktörer statsstöd på upp till 150 miljoner euro per projekt inom dessa områden. 

Tillverkning av batterier för elfordon är en relativt ny sektor som är helt nödvändig för att minska utsläppen från vägtransporter. Jämfört med sina konkurrenter har svenska fordonstillverkare gått i bräschen för att ställa om till elektrifierade fordon, med ett antal aviserade projekt i Sverige inom batteritillverkning, med tillhörande forskningsenheter, som en direkt följd. Men ännu har bara en enda av dessa börjat byggas – Northvolt 1 i Skellefteå. Övriga batterifabriksprojekt, exempelvis i Göteborg, Mariestad och Borlänge, har inlett olika tillståndsprocesser, men alltjämt utan garantier för att de faktiskt slutförs och sätts i produktion. 

Detta samtidigt som USA:s regering lagt fram ett omfattande stödprogram för forskning och framställning av elfordonsbatterier i och med Inflation Reduction Act (IRA). Det råder inget tvivel om att möjligheterna att få olika former av direktstöd för att etablera sig i USA kommer att attrahera företag och kompetens inom batteritillverkning. Likaså har ett antal EU-regeringar aviserat för att ta TCTF-regelverket i bruk för att etablera ekosystem för batteritillverkning. 

Jag vill därför fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

På vilket sätt tänker ministern och regeringen möta ett ökat användande av TCTF i medlemsstaterna? 

Svar på skriftlig fråga 2022/23:662 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Svar på fråga 2022/23:662 Användningen av TCTF i EU

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Svar på fråga 2022/23:662 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Användningen av TCTF i EU

Elisabeth Thand Ringqvist har frågat finansministern på vilket sätt ministern och regeringen tänker möta ett ökat användande av Temporary Crisis and Transition Framework (TCTF) i medlemsstaterna.

Frågan har överlämnats till mig.

Klimatomställningen är en av vår tids mest avgörande frågor. Behovet av ny teknik och nya lösningar för att klara omställningen uppmärksammas nu mer än någonsin världen över, bland annat för att möjliggöra en omfattande elektrifiering. Många länder utformar olika program och åtgärder för att stimulera klimatomställningen. Det har länge funnits möjlighet att ge statliga stöd för omställningen och Sverige har på olika sätt nyttjat de möjligheter som EU:s statsstödsregelverk ger, med de förutsättningar vi har som en liten öppen ekonomi.

Stora satsningar utanför Europa påverkar givetvis EU och medlemsstaterna. USA:s Inflation Reduction Act har visat på behovet av att stärka EU:s attraktivitet för privata investeringar i gröna tekniker. De tillfälliga ändringarna i statsstödsregelverket som kommissionen beslutat och som Elisabeth Thand Ringqvist hänvisar till kommer att spela en roll i detta. Samtidigt bör EU undvika att hamna i en subventionskapplöpning. Därför anser regeringen att det tillfälliga ramverket för statsstöd, TCTF, bör hållas begränsat i tid och omfattning, och kommer fortsatta att verka för detta på EU-nivå.

Det är upp till varje medlemsstat att utifrån respektive lands möjligheter göra de prioriteringar som de bedömer är nödvändiga för att möjliggöra omställningen. Statliga stöd bör användas för att komma till rätta med problematiska marknadsmisslyckanden.

Regeringens generella utgångspunkt är att marknader med effektiv konkurrens har en viktig roll för att bidra till EU:s konkurrenskraft. Europas styrka, resiliens och ställning i världen är beroende av vår ekonomi och är nära knuten till den inre marknaden och globala handelsmöjligheter. Kortsiktiga lösningar får inte undergräva vår långsiktiga konkurrenskraft och äventyra den inre marknaden. Att skapa goda förutsättningar för en fri och effektiv konkurrens och för privata investeringar i innovativa gröna tekniker är därför helt centralt för att EU ska kunna behålla sin position i framkant på den globala arenan.

Stockholm den 23 maj 2023

 

 

 

Ebba Busch

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.