Användningen av returträ inom Kraftflyftet

Skriftlig fråga 2025/26:631 av Rickard Nordin (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2026-03-19
Överlämnad
2026-03-20
Anmäld
2026-03-23
Svarsdatum
2026-03-25
Besvarad
2026-03-25
Sista svarsdatum
2026-03-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Regeringen har infört stödet Kraftlyftet för att stärka investeringar i bland annat ny och uppgraderad kraftvärme, vilket är en viktig del av ett robust och leveranssäkert energisystem. Kraftvärmen bidrar både till elproduktion och till att ta till vara energi i restströmmar från samhället, och den är därmed central i omställningen till ett mer cirkulärt och fossilfritt energisystem.

Det har dock uppmärksammats att Energimyndigheten i sin vägledning uppgett att så kallad returträflis (RT-flis) inte kan användas som bränsle i projekt som får stöd från Kraftlyftet om bränslet innehåller någon andel fossilt material. Som bakgrund anges bland annat att Naturvårdsverket inom ramen för EU:s utsläppshandel klassificerar RT-flis som fossilt när det innehåller fossila inslag.

RT-flis består dock till övervägande del av biomassa, där de fossila inslagen ofta är mycket små och kan bestå av exempelvis färgrester eller andra material som kreosot som bör destrueras tillsammans med träet. I många fall kan den fossila andelen uppgå till endast några få procent. Flera aktörer i energibranschen menar därför att tolkningen riskerar att bli mer långtgående än vad som följer av EU:s statsstödsregler.

Stödet Kraftlyftet bygger på EU:s gruppundantagsförordning, General Block Exemption Regulation (GBER). Enligt artikel 41 får stöd till högeffektiv kraftvärme inte ges till anläggningar som drivs med fossila bränslen, med undantag för naturgas. Det har dock ifrågasatts om denna bestämmelse verkligen är avsedd att utesluta bränslen som till mycket stor del består av biomassa men innehåller mindre fossila inslag.

En strikt tolkning riskerar att få betydande konsekvenser för investeringar i ny kraftvärme, eftersom RT-flis i många fall är ett centralt bränsle i planerade anläggningar. Det finns därför en oro för att viktiga projekt inte kommer att kunna ta del av stödet, trots att de kan bidra till både ökad elproduktion och effektiv resursanvändning.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

Avser ministern och regeringen att se över reglerna för stödet Kraftlyftet så att kraftvärmeprojekt som använder returträflis med mycket små fossila inslag inte utesluts från stödet?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:631 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Svar på fråga 2025/26:631 Användningen av returträ inom Kraftflyftet

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Svar på fråga 2025/26:631 av Rickard Nordin (C)
Användningen av returträ inom Kraftlyftet

Rickard Nordin har frågat mig om jag och regeringen avser att se över reglerna för stödet Kraftlyftet så att kraftvärmeprojekt som använder returträflis med mycket små fossila inslag inte utesluts från stödet.

Kraftlyftet syftar till att stärka leveranssäkerheten i elsystemet genom investeringar i ny och uppgraderad elproduktion. Regelverket för stödet grundar sig på EU:s allmänna gruppundantagsförordning (GBER), som anger att stöd inte får lämnas till anläggningar som använder fossila bränslen, med undantag för naturgas.

Statens energimyndighet prövar ansökningarna utifrån gällande regelverk. Regeringen är samtidigt medveten om den diskussion som uppstått kring hanteringen av RT-flis och de mycket små fossila inslag som kan förekomma i bränslet. Regeringen har därför initierat en dialog med Europeiska kommissionen för att få klarhet i hur regelverket kan tolkas i dessa fall.

Jag vill även framhålla att en revidering av GBER för närvarande pågår inom EU. I det arbetet finns möjligheter att verka för att utformningen av regelverket inte blir kontraproduktivt och kan stärka både leveranssäkerheten och klimatomställningen.

Stockholm den 25 mars 2026

 

 

Ebba Busch

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.