användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket
Skriftlig fråga 1998/99:816 av Ringqvist, Jonas (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-07-28
- Anmäld
- 1999-08-03
- Besvarad
- 1999-09-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 juli
Det har under sommaren kommit larmrapporter om att användningen av kemiska bekämpningsmedel har ökat under 90-talet och att glyfosat, den aktiva substansen i det vanliga bekämpningsmedlet Roundup, har hittats i både grundvatten och ytvatten i Skåne, detta trots att tillverkarna hävdar att det är biologiskt nedbrytbart.
Ett jordbruk helt utan kemiska bekämpningsmedel vore fullt möjligt. Det finns redan i dag biologiska och mekaniska metoder för att begränsa ogräs och angrepp av skadeinsekter och om de utvecklas kan de ersätta kemiska bekämpningsmedel helt, även i det konventionella jordbruket.
En avvecklingsplan för all användning av kemiska bekämpningsmedel i det svenska jordbruket borde tas fram, med åtgärder som verkligen får ned användningen av bekämpningsmedlen. En metod kan vara att omvandla dagens viktbaserade skatt på bekämpningsmedel till en skatt baserad på antal doser, vilket skulle kunna minska användningen även av lågdosmedel som Roundup.
En rimlig målsättningen kunde vara att användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket skall ha upphört helt till år 2010 och att användningen därefter borde vara förbjuden.
Min fråga till miljöministern är vad han avser att vidta för åtgärder för att minska och på sikt avveckla användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:816 besvarad av Miljöminister Kjell Larsson
- Miljöminister Kjell Larsson
den 2 september
Jonas Ringqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att minska och på sikt avveckla användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket.
I Sverige har vi hittills haft en mycket framgångsrik avveckling av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket. Sedan mitten av 1980-talet har användningen av sådana preparat inom jordbruket minskat med ungefär 65 % samtidigt som ett stort antal mycket otrevliga medel har förbjudits. För privat bruk i trädgårdar tillåts endast ett begränsat antal medel. Dessa medel är särskilt anpassade för användning av enskilda konsumenter. En viktig faktor i minskningen av bekämpningsmedelsanvändningen har varit den förbättrade kunskapsnivån som finns hos användarna tack vare utbildning och information. Ett exempel på sådana insatser är den informations- och utbildningskampanj - Säkert Växtskydd - som i dag bedrivs i samarbete mellan jordbrukssektorn, myndigheter och bekämpningsmedelsbranschen.
Den positiva utvecklingen, eller snarare avvecklingen, har bestyrkts i det långtidsprojekt om bekämpningsmedel i miljön som bedrivs av Sveriges lantbruksuniversitet i Vemmenhögsån i Skåne. Projektet finansieras av Naturvårdsverket. Under fjolåret uppmättes nämligen de lägsta halterna i miljön sedan projektets start. Forskarna anser att dessa mätresultat i princip är representativa för hela landet och förklarar den positiva trenden med en ökad medvetenhet hos lantbrukarna om riskerna med bekämpningsmedel.
Jag vill med anledning av Jonas Ringqvists fråga uppmärksamma den omfattande danska rapport om bekämpningsmedel inom jordbruket som nyligen presenterades, den s.k. Bichel-rapporten. Den belyser på ett förträffligt sätt effekterna av olika alternativa bekämpningsmedelsnivåer i jordbruket. Bl.a. analyseras ett alternativ där i princip all kemisk bekämpning fasas ut. Rapporten visar på att en sådan utfasning skulle medföra betydande effekter inte bara för jordbrukets totala konkurrens utan även hota vissa specialnischer, såsom sockerbetsodling och andra mindre men ekonomiskt och agronomiskt viktiga grödor. Liknande resultat har också redovisats av svenska myndigheter i en rapport från år 1989. Den danska rapporten påpekar även att enskilda EU-länder inte genom lagstiftning kan totalförbjuda bekämpningsmedel eftersom området är reglerat på gemenskapsnivå.
Vidare vill jag peka på att regeringen har ökat satsningen på miljöforskningen. Naturvårdsverket kommer under de tre kommande åren att få runt 250 miljoner kronor till framför allt miljöeffektforskning och miljötoxikologisk forskning. Härmed möjliggörs ytterligare forskningsprojekt av det slag som Sveriges lantbruksuniversitet bedriver.
Sammanfattningsvis vill jag besvara den aktuella frågan på följande sätt. Jag har ett stort förtroende för Kemikalieinspektionens arbete och bedömningar på området. Både inspektionen och jag kommer att fortsätta verka för att minska riskerna vid hantering och användning av bekämpningsmedel; inte minst inom det viktiga och omfattande omregisteringsprogram av bekämpningsmedel som fortgår inom EU. Regeringen har också klargjort att man kan komma att vidta åtgärder såsom att se över bekämpningsmedelsskatten om ett avbrott i den hittills positiva utvecklingen sker och riskbilden med användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket försämras. Det finns dock inte underlag som visar att en fullständig utfasning av bekämpningsmedel till år 2010 är möjlig, även om det naturligtvis vore önskvärt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.