Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

användningen av kat i Sverige

Skriftlig fråga 2001/02:198 av René, Inger (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-12
Anmäld
2001-11-20
Besvarad
2001-11-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 november

Fråga 2001/02:198

 av Inger René (m) till justitieminister Thomas Bodström om användningen av kat i Sverige

Bruket av narkotikan kat är ett stort problem främst bland vissa invandrargrupper. Kat är en färskvara som tuggas och som annat drogmissbruk leder det till sociala och ekonomiska problem.

Kat är alltså ett narkotikum som är beroendeframkallande. Trots detta synes inte katmissbruket bekämpas med samma intensitet av myndigheter. Bruk och smuggling av kat har ett lågt straffvärde i förhållande till annan narkotika. Detta gör katmissbruket till ett stort socialt problem som förorsakar social utslagning.

Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att användningen av kat ska minska i samhället?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:198 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 22 november

Svar på fråga 2001/02:198 om användningen av kat i Sverige

Justitieminister Thomas Bodström

Inger René har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att användningen av kat ska minska i samhället.

Kat, som består av delar av växten Catha edulis, är i Sverige klassificerat som narkotika sedan den 1 november 1989. Det innehåller ämnen med centralstimulerande verkan och beroendeframkallande effekter. Koncentrationen av rusgivande substanser är dock mycket låg.

Inger René säger att kat inte synes bekämpas med samma intensitet som annan narkotika samt att bruk och smuggling av kat har ett lågt straffvärde.

Min uppfattning är att all narkotika måste bekämpas kraftfullt och att utbudet av all illegal narkotika måste minska.

Regeringen tillsatte år 1998 en särskild narkotikakommission för att göra en utvärdering av samhällets narkotikapolitiska insatser sedan mitten av 1980-talet och med utgångspunkt från den lägga fram förslag till effektiviseringar. Narkotikakommissionen, som nu har lämnat sitt betänkande Vägvalet (SOU 2000:126), fann inte några egentliga brister i den lagstiftning eller de arbetsmetoder som används av myndigheterna på kontrollområdet. Kommissionen ansåg också att samarbetet fungerar bra, både mellan myndigheterna och internationellt samt att de svenska myndigheterna arbetar aktivt på det internationella planet, såväl operativt som för att utveckla samarbetet.

Men självklart kan vi ändå bli bättre. Polisen liksom andra berörda myndigheter ska naturligtvis motverka både den organiserade och den småskaliga narkotikabrottsligheten. Ett viktigt mål för myndigheternas arbete är att förhindra uppkomsten av öppna narkotikamarknader. Till våren kommer regeringen att lämna en proposition med förslag till en nationell handlingsplan mot narkotika där dessa tankar utvecklas.

Straffskalan för brott mot narkotikastrafflagen sträcker sig från böter, som kan komma i fråga för ringa brott, upp till tio års fängelse som är maximistraffet för grovt narkotikabrott. Till följd av bestämmelserna i brottsbalken om straffskärpning vid återfall i brott och vid flerfaldig brottslighet kan emellertid ända upp till 18 års fängelse dömas ut.

Vilket straff som kommer i fråga för ett visst brott bestäms med utgångspunkt från samtliga omständigheter i det enskilda fallet. I praxis har preparatets allmänna farlighet, den mängd narkotika brottet avser och koncentrationen av en aktiv substans i detta tillmätts stor betydelse för straffmätningen. Bedömningar av bl.a. farligheten hos ett visst preparat kan ändras beroende på hur missbruket av detta utvecklas och om ny kunskap om effekterna vinns. Detta är i första hand en fråga för domstolarna.

Narkotikakommissionen säger i sitt betänkande att synen på ringa narkotikabrott avseende cannabisharts och hanteringen av växtdrogen kat bör skärpas. Riksåklagaren har i sitt yttrande över betänkandet instämt i detta och anfört att han avser att verka i en sådan riktning bl.a. genom verksamheten i Högsta domstolen.

Mot denna bakgrund är några särskilda åtgärder från min sida avseende användningen av kat i Sverige för närvarande inte aktuella, men givetvis följer jag utvecklingen noga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.