användningen av grot i framställningen av bränsleflis

Skriftlig fråga 2002/03:588 av Svensson , Per-Olof (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-02-26
Anmäld
2003-03-03
Besvarad
2003-03-05
Svar anmält
2003-03-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 februari

Fråga 2002/03:588

av Per-Olof Svensson (s) till statsrådet Ulrica Messing om användningen av grot i framställningen av bränsleflis

För en vecka sedan framträdde en representant för ett av de största skogsbolagen och framförde tveksamheter till att det skulle gå att fortsätta bedriva verksamhet (pappersbruk) i Sverige. En av orsakerna skulle vara att massapriset är alltför högt. Utan att representanten sade det så kan man ana att det som oroar är att användningen av massaved som biobränsle ökat kraftigt och nu är en råvarukonkurrent till pappersindustrin.

Den ökade efterfrågan på bränsleflis har medfört att alltfler leverantörer flisat massaved till bränsle i stället för att det går till pappersframställning. Den konkurrenssituation som nu finns mellan dessa båda användningsområden har förmodligen också pressat upp råvarupriserna.

Det borde vara samhällsekonomiskt bättre om biobränsleindustrin använde mer så kallat grot (grenar och toppar) i sin verksamhet. Enligt uppgift så är tillgången på grot årligen ca 40 miljoner m3. För närvarande så flisar man endast sju miljoner m3. En ökad användning av grot skulle minska trycket mot massavedspriserna och även ge möjlighet att gynna landsbygden genom att arbetstillfällen kan behållas.

Avser statsrådet att vida någon åtgärd för att stimulera användningen av grot i framställningen av bränsleflis?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:588 besvarad av Leif Pagrotsky

den 4 mars

Svar på fråga 2002/03:588 om användningen av grot i framställningen av bränsleflis

Näringsminister Leif Pagrotsky

Per-Olof Svensson har frågat om statsrådet Ulrica Messing avser att vidta någon åtgärd för att stimulera användningen av grot i framställningen av bränsleflis. Arbetet är så fördelat inom regeringen att det är jag som ska svara på frågan.

Sveriges användning av biobränslen är stor, ca 15 % av den totala energianvändningen. Jämfört med övriga länder inom EU är detta en mycket hög siffra. En betydande del av det biobränsle som ytterligare kan användas finns i form av rester från skogsavverkningar (grot). Viktiga förutsättningar för ökad användning av avverkningsrester är att uttaget kan ske på ett kostnadseffektivt sätt och att bränsleuttaget inte på längre sikt får negativa effekter på skogsmiljön, till exempel genom utarmning av marken.

En anledning till att inte skogsbränsle används i större omfattning har varit bristande lönsamhet. Den senare tiden har efterfrågan på biobränslen ökat starkt vilket också återspeglas i prisutveckling. Detta leder till att det blir mer intressant att producera skogsbränsle. Uttaget av avverkningsrester har dock inte kunnat öka tillräckligt snabbt, bland annat på grund av investeringsbehov.

Efterfrågeutvecklingen på biobränslen kan innebära att det kan uppstå en konflikt med annan användning av råvaran, till exempel för pappersproduktion. Det är viktigt att användningen av våra skogsresurser är effektiv. Detta innebär att ökade mängder avverkningsrester används för produktion av värme och el samtidigt som skogsindustrins råvaruförsörjning kan ske till konkurrenskraftiga priser.

Statens energimyndighet finansierar forskning, utveckling och demonstration i syfte att minska kostnaderna för att ta ut skogsbränslet. Dessutom finansierar myndigheten forskning kring skogsbränsleuttagets inverkan på miljön för ungefär 10 miljoner kronor per år. Det arbete som görs har gett mycket goda resultat. Kostnaderna för framtagning av skogsbränsle har i reala termer sjunkit och uttaget kan i dag ske på ett sätt som inte långsiktigt äventyrar skogsmarkens produktionsförmåga.

Jag följer noga utvecklingen av biobränslemarknaden och skogsindustrins råvaruförsörjning. I departementet planeras en bred analys av situationen vad avser tillgång och användning av biobränsle i Sverige.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.