Användningen av biståndspengar
Skriftlig fråga 2012/13:440 av Wiechel, Markus (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-04-16
- Inlämnad
- 2013-04-16
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2013-04-26
- Svar anmält
- 2013-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 april
Fråga
2012/13:440 Användningen av biståndspengar
av Markus Wiechel (SD)
till statsrådet Gunilla Carlsson (M)
Fredagen den 22 mars svarade biståndsministern på en interpellation skriven av undertecknad. Huvudskälet till att jag skrev interpellationen var att regeringen lägger stora delar av pengarna som ursprungligen varit avsatta för bistånd på den ansvarslösa och extrema asylinvandringen till Sverige samtidigt som behovet av pengar i krisdrabbade länder och deras närområden ökar kraftigt. Under interpellationsdebatten tydliggjorde ministern att hon inte avsåg att jobba för att minska kostnaden som Sverige har för asylsökande. Biståndsministern tyckte dessutom att det var bra att biståndspengar gick till såväl humanitär hjälp i närområden som mottagande av ett fåtal privilegierade personer som tagit sig till Sverige. Faktum är trots allt att man söker sig hit snarare än flyr hit.
I Dagens Nyheter den 13 april kan man läsa om regeringens nya budgetanslag på 1 miljard kronor för den kommande asylökningen. Av denna miljard kommer 700 miljoner direkt från biståndsbudgeten, och biståndsministern kommenterar detta med orden ”Det är ett val vi tvingas göra” samtidigt som det konstateras att asylinvandringen ligger på historiskt höga nivåer.
Då kommentarerna från biståndsministern verkar ge dubbla budskap och eftersom Miljöpartiet, regeringens samarbetspartner i migrationsfrågor, tycks vara kritiskt till omfördelningen önskar jag att statsrådet svarar på följande:
Har statsrådet gjort det ställningstagandet att det hjälper fler människor med den omfördelning som har gjorts, och kommer liknande omfördelningar även att göras i framtiden?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:440 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2012/13:440 Användningen av biståndspengar
Statsrådet Gunilla Carlsson
Markus Wiechel har frågat mig om användningen av biståndspengar med anledning av den omfördelning i biståndsbudgeten till följd av ökade flyktingströmmar till Sverige från framförallt Syrien. Frågan är följande: Har statsrådet gjort det ställningstagandet att det hjälper fler människor med den omfördelning som har gjorts och kommer liknande omfördelningar även att göras i framtiden?
Jag vill inleda med att säga att regeringen anser att det är vår moraliska skyldighet att hjälpa flyktingar oavsett var i världen de befinner sig. En grundläggande del i den svenska flyktingpolitiken är en rättssäker ordning, bland anat i enlighet med FN:s flyktingkonvention, att pröva asylansökningar och ge skydd åt dem som behöver det. Det handlar inte om privilegierade personer som söker sig till Sverige, som frågeställaren skriver i sin fråga, utan om personer som söker asyl på grund av krig eller krigsliknande situationer, förföljelse eller förtryck. Dessa ansökningar prövas alltid i enlighet med gällande regelverk.
En annan huvudlinje i flyktingpolitiken är inriktad på att medverka till att skyddsbehövande utanför vårt land får skydd och stöd. Globalt sker detta bland annat inom ramen för FN:s flyktingkommissariat UNHCR. UD:s kärnstöd till UNHCR:s reguljära budget för 2012 uppgick till 613 miljoner kronor. Därutöver kanaliseras medel via Sida till UNHCR:s appeller på landnivå. Under 2012 uppgick Sidas stöd till UNHCR till drygt 200 miljoner kronor. Det svenska kärnstödet till UNHCR har ökat med över 130 miljoner kronor sedan 2005. Det handlar om att stötta fattiga och förtyckta människor samt hjälpa individer som befinner sig i krig och på så sätt ta ett gemensamt ansvar. Det fråndrar oss inte ansvaret att också säkerställa att vi har ett bra mottagande i Sverige. Så ser den svenska politiken ut.
Den ökade flyktingströmmen medför ökade kostnader. Sverige har en solidarisk och human flyktingpolitik och ska vara en fristad för den som flyr undan krig, förföljelse och förtryck. I enlighet med Dacs riktlinjer räknas kostnaderna för flyktingar under första året i mottagarlandet som bistånd.
En av mina viktigaste prioriteringar som biståndsminister är att möta humanitära behov och bistå människor som utsätts för förföljelse och förtryck. Vad gäller kostnader i Sverige, som ingår i biståndsramen, så påverkas de av kriser i omvärlden. Kommande kriser är svåra att förutse men – svaret är ja – vi kan komma att behöva göra liknande omfördelningar i framtiden, om det är nödvändigt för att hjälpa människor i kris.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.