Antisemitismen i Sverige
Skriftlig fråga 2005/06:1524 av Adelsohn Liljeroth, Lena (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-05-03
- Inlämnad
- 2006-05-03
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-05-11
- Svar anmält
- 2006-05-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:1524 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Antisemitismen i Sverige
För ett år sedan hade justitieminister Thomas Bodström och jag en interpellationsdebatt i riksdagen, med anledning av Radio Islams kartläggning av människor med judisk bakgrund och proisraeliska sympatier, en kartläggning som uppfattas som hotfull av många judar i Sverige. Justitieministern svarade bland annat att denna typ av hatbrott skulle prioriteras.
Men som det har utvecklats på senare tid kan hatbrotten fortsätta mot judar, med hänvisning till Mellanösternkonflikten, enligt ett beslut av JK den 2 januari i år. JK:s beslut gällde de grovt antisemitiska kassetter, som så sent som hösten 2005 såldes i moskén på Södermalm i Stockholm.
JK:s beslut är oroväckande, eftersom det sätter praxis 17 år tillbaka, till tiden före domen mot Radio Islam, då till och med uppmaningar till massmord mot judar kunde uttalas, med hänvisning till Mellanösternkonflikten.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieministern på vad sätt han vill prioritera kampen mot antisemitism i Sverige.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1524 besvarad av Thomas Bodström
Svar på fråga 2005/06:1524 om antisemitismen i Sverige
Justitieminister Thomas Bodström
Lena Adelsohn Liljeroth har frågat mig på vad sätt jag vill prioritera kampen mot antisemitism i Sverige.
Arbetet mot antisemitism och hatbrott tas på stort allvar av regeringen och av de brottsbekämpande myndigheterna. För polisens del finns till exempel återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2006 där det framgår att polismyndigheterna ska redovisa såväl brottsförebyggande som brottsutredande åtgärder som vidtagits mot hatbrott och resultatet av dessa. Vidare arbetar Säkerhetspolisen inom författningsskyddsverksamheten med att förebygga och avslöja olaglig verksamhet som syftar till att med våld, hot eller tvång nå politisk vinning eller hindra enskilda medborgare att utöva sina medborgerliga fri- och rättigheter.
Antisemitiska brott har också ett särskilt högt straffvärde. Oavsett vilket brott det handlar om ska domstolarna som försvårande omständighet beakta om motivet för brottet har varit att kränka en person för att denne är jude. Strafflagstiftningen innehåller även flera andra bestämmelser som skyddar grupper och individer mot kränkningar och övergrepp på grund av antisemitism. Det gäller till exempel bestämmelserna om hets mot folkgrupp, som sedan 2003 kan medföra fängelse i upp till fyra år, olaga diskriminering, förolämpning, förtal och uppvigling.
År 2002 presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) rapporten Hatbrott @ En uppföljning av rättsväsendets insatser där man pekade på svagheter i rättsväsendets hantering av hatbrott. Justitiedepartementet genomför just nu en analys och en uppföljning av rapporten som kommer att redovisas i en promemoria hösten 2006. I promemorian kommer att beröras frågor om bland annat statistik om hatbrottslighet, rättsväsendets förmåga att uppmärksamma eventuella hatbrottsmotiv i samband med att en polisanmälan görs, samverkan mellan rättsväsendet och minoritetsorganisationer samt tillämpningen av den särskilda straffskärpningsgrunden.
Hatbrotten är således högt prioriterade av såväl de brottsbekämpande myndigheterna som av regeringen. JK:s beslut rörande moskén i Stockholm förändrar inte den inriktningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.