Antisemitismen i Europa

Skriftlig fråga 2015/16:1026 av Birgitta Ohlsson (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-03-23
Överlämnad
2016-03-24
Sista svarsdatum
2016-03-30
Anmäld
2016-04-05
Svarsdatum
2016-04-05
Besvarad
2016-04-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Situationen för Europas judar har förvärrats avsevärt. Bara under förra året inträffade ett stort antal attacker mot judar på flera håll i Europa. Vi minns alla hur fyra judar mördades av islamistiska terrorister när de handlade mat i en kosherbutik i Paris i samband med Charlie Hebdo-attacken. Månaden därefter skändades 300 judiska gravar i Sarre-Union nära Strasbourg. I februari förra året sköts Dan Uzan när han vaktade synagogan i Köpenhamn. I Malmö genomfördes i oktober en pro-palestinsk demonstration där antisemitiska slagord utropades. Synagogan i Malmö har drabbats av skadegörelse vid ett flertal tillfällen de senaste åren.

EU:s byrå för grundläggande rättigheter genomför regelbundet en studie om judars upplevelser och uppfattningar om antisemitism i samtliga EU-länder. I den senaste undersökningen som presenterades i oktober 2015 uppgavs det att 76 procent upplevt att antisemitismen ökat i respektive land de senaste fem åren. Samtidigt inkommer rapporter om att allt fler europeiska judar väljer att emigrera till Israel.

Med anledning av att utrikesminister Margot Wallström i regeringen ansvarar för mänskliga rättigheter i EU vill jag fråga:

 

På vilket sätt har utrikesministern uppmärksammat antisemitiska attacker inom Europa och hur dessa ska beivras?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1026 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1026 av Birgitta Ohlsson (L) Antisemitismen i Europa

Birgitta Ohlsson har frågat mig på vilket sätt jag uppmärksammat antisemitiska attacker inom Europa och hur dessa ska beivras.

I ett öppet och demokratiskt samhälle kan vi inte acceptera att människor diskrimineras på grund av sin etnicitet, religion, sexuella läggning eller kön. Jag delar Birgitta Ohlssons oro över de attacker som skett och sker mot enskilda judar och judiska församlingar. Terroristattackerna dels mot en kosherbutik i samband med massakern på tidskriften Charlie Hebdos redaktion i januari förra året, dels mot Köpenhamns synagoga i februari förra året är två exempel av flera.

Det är tydligt att antisemitism och rasism inte enbart är företeelser som vi kan tillskriva historien. Antisemitism och rasism finns fortfarande. I Europa skördar antisemitismen åter dödsoffer. Attacker mot judar har även skett och sker alltjämt i Sverige.

Detta är naturligtvis en helt oacceptabel utveckling. Antisemitism kan inte, får inte och ska inte bemötas på något annat sätt än med nolltolerans. Dessa fasansfulla attacker utgör inte bara brott mot offren. Det är också attacker mot det öppna och demokratiska samhället. Flera våldsbejakande extremistiska grupper driver i dag en rasistisk och antisemitisk agenda.

Nationellt gör regeringen en rad satsningar för att motverka antisemitism och rasism. Bland flera saker kan nämnas att Forum för Levande Historia fått utökat uppdrag, Skolverket genomför kunskapshöjande insatser i skolan och att regeringen avser ta fram en nationell handlingsplan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Polismyndigheten höjer även ambitionsnivån och större resurser satsas på att bekämpa hatbrott. Regeringen har även 21 pågående åtgärder för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Föregående år fördubblade regeringen bland annat resurserna till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, och hennes medarbetare.

Alla medborgare ska kunna känna sig trygga att ensamma eller i grupp utöva sin religion. Vi vet dock att många trossamfund och dess utövare tyvärr utsätts för hot, hat och våld. Under 2015 beslöt regeringen att Nämnden för statligt stöd till trossamfund ska anslå minst 10 miljoner kronor som bidrag till säkerhetshöjande åtgärder. Denna satsning fortgår under 2016.

Kampen för människors lika värde, mot antisemitism och rasism, är också en central del av Sveriges utrikespolitik. Nyligen tillsatte jag ett särskilt sändebud för bland annat kampen mot antisemitism och islamofobi, i syfte att stärka samordningen av regeringens internationella arbete i dessa frågor. Det är regeringens uppfattning att multilateralt arbete kring dessa utmaningar är viktigt. Därför verkar vi inom både FN och EU i detta syfte. Sverige och EU har en viktig uppgift i att stå upp för de värden om alla människors frihet och lika rättigheter på vilka våra samhällen bygger. Att värna varje människas rätt till skydd mot våld och diskriminering är vårt gemensamma ansvar.

Möten och diskussioner om arbetet mot rasism är prioriterat och jag har själv varit aktiv i dessa sammanhang. Sverige är en aktiv deltagare i och finansiär av UN Alliance of Civilizations, som inom FN-systemet och genom projekt syftar till att överbrygga klyftor i världen och reducera de motsättningar som föder rasism, bland annat antisemitism.

Jag och Utrikesdepartemenet har också löpande kontakter med olika representanter för trosbaserade grupper, bland annat judiska församlingar. Regeringen tror på interreligiös dialog och på kulturens möjligheter att skapa förståelse istället för hat och splittring. Här är vi aktiva bland annat genom våra institut i Alexandria och Istanbul. Löpande konsultationer med andra länder om dessa frågor är också en viktig del av arbetet. Under mina resor tar jag regelbundet upp frågor om rasism, islamofobi och antisemitism till dialog.

Stockholm den 5 april 2016

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.