Antisemitism

Skriftlig fråga 2017/18:499 av Magnus Manhammar (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Inlämnad: 2017-12-15
Överlämnad: 2017-12-18
Anmäld: 2017-12-19
Sista svarsdatum: 2018-01-02
Svarsdatum: 2018-01-10
Besvarad: 2018-01-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Antisemitism(pdf, 84 KB)

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

De antisemitiska attackerna har kulminerat i Sverige under senhösten. Efter Donald Trumps beslut att flytta den amerikanska ambassaden till Jerusalem har synagogan i Göteborg utsatts för en brandattack, och den judiska begravningsplatsen i Malmö har utsatts för ett brandattentat. I Malmö samlades också 200 personer vid en demonstration där antisemitiska slagord skanderades, exempelvis "Vi ska skjuta judarna".

Det är fullkomligt oacceptabelt att många svenska judar i dag känner obehag eller svårigheter att visa sig som judar. Judar hotas och trakasseras, judiska institutioner angrips. Judiska inrättningar tvingas befästa sina synagogor, församlingshus och skolor som ointagliga fort, med kameror, staket, larm och säkerhetsslussar.

Händelserna i Malmö och Göteborg har kraftfullt fördömts av regeringen och politiker. Det är viktigt, men det är ännu mer avgörande att se till att problemet förebyggs och bekämpas. Vi måste ta krafttag mot antisemitismen. Vi måste börja redan i skolan på grundskolenivå.

Medan stärkt säkerhet för judiska institutioner är en självklarhet, är det inte lösningen på det grundläggande problemet. Antisemitismen har ingen plats i vårt samhälle. Vi måste från tidig ålder vaccinera våra barn mot antisemitismen.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

Vad tänker ministern göra för att stärka kunskapen och motverka antisemitismen på grundskolenivå?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:499 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

PAGE

2




	Dnr U2017/05034/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:499 av Magnus Manhammar (S) Antisemitism

Magnus Manhammar har frågat mig vad jag tänker göra för att stärka kunskapen om och motverka antisemitismen på grundskolenivå.

Antisemitism är oacceptabelt i alla former och ska bekämpas och förebyggas. Skolans arbete mot alla former av rasism tar sin utgångspunkt i skolans demokratiska uppdrag. Främlingsfientlighet och intolerans ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Att arbeta i skolan innebär att arbeta för demokrati och mänskliga rättigheter och mot antisemitism.

Regeringen har under mandatperioden tagit ett samlat grepp mot rasism genom att fatta beslut om en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Förstärkt kunskap, utbildning och forskning samt förebyggande arbete på nätet är två av den nationella planens identifierade strategiska områden som har tydlig koppling till arbetet i skolan.

På regeringens uppdrag genomför Statens skolverk tillsammans med Forum för levande historia en utbildningsinsats för anställda i skolväsendet i syfte att stärka arbetet mot alla former av rasism (A2014/1587/DISK). Kursen har erbjudits i tre omgångar på tolv lärosäten i landet. Myndigheterna har även genomfört två konferensserier på tio orter. Skolverket har i arbetet med uppdraget sammanställt kunskaper, kartläggningsverktyg och andra resurser för skolan att använda i arbetet mot rasism. Skolverket har även i regleringsbrevet för 2018 givits uppdraget att förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att bemöta olika former av intolerans och extremism.

Uttryck av antisemitism och antisemitiska konspirationsteorier sprids och upprätthålls via internet. Nätet är en växande del av barns och ungas liv och det blir allt viktigare för skolan att ge möjligheter för barn och elever att kunna utveckla digitala kompetenser. Inte minst för att kunna verka aktivt i och för demokratin. Regeringen fattade den 19 oktober 2017 beslut om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119/S). Den innehåller bl.a. delmålet att elever ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker och för att kunna värdera information. Regeringen har även i mars 2017 beslutat om förändringar i läroplanerna med inriktning på digitalisering i linje med den nationella strategin. Förändringarna innebär bland annat ett stärkt fokus på källkritiska förmågor och ett säkert kritiskt användande av digitala medier.

I budgeten för 2018 finns även avsatta medel för att öka möjligheten för hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.

Regeringen har alltså vidtagit en rad konkreta åtgärder för att på grundskolenivå stärka kunskapen om antisemitism och arbetet motverka antisemitism. Arbetet mot rasism och för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter.

Stockholm den 21 december 2017

Gustav Fridolin