antisemitism i Litauen
Skriftlig fråga 2000/01:648 av Enochson, Annelie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-08
- Anmäld
- 2001-02-13
- Besvarad
- 2001-02-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:648
av Annelie Enochson (kd) till utrikesminister Anna Lindh om antisemitism i LitauenFör en tid sedan sände SVT ett inslag om den ökade antisemitismen i Litauen.
En parlamentsledamot, Vytautas Sjustauskas, fällde omdömen om judar som lät som en ruskig repris från nazisternas Tyskland. En judisk parlamentsledamot, Emanuelis Zingiris, har avgått i protest över att man inte talar samma språk utomlands som på hemmaplan när det gäller antisemitismen.
Litauen är ett kandidatland till EU och borde uppmärksammas på att det starka inslag av antisemitism som finns i landet inte är förenligt med en kandidatur till EU. I förra veckan avslutades konferensen I kamp mot intolerans och i riksdagens talarstol stod våra partiföreträdare och pratade om vikten av att bekämpa intoleransen i alla dess former. Att antisemitism fortfarande existerar och växer är ett hot mot oss alla. Att det så starkt förekommer i ett av våra närmaste grannländer känns oerhört tragiskt.
Vad ämnar utrikesministern göra för att uppmärksamma Litauen på att ta itu med antisemitismen i sitt land?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:648 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 23 februari
Svar på frågorna 2000/01:648 om antisemitism i Litauen och 649 om utvärdering av svenskt bistånd till Litauen
Utrikesminister Anna Lindh
Annelie Enochson har frågat mig dels vad som görs från svensk sida för att förmå de litauiska myndigheterna att ta itu med den litauiska antisemitismen, dels hur Sverige utvärderar huruvida svenskt bistånd till Litauen förstärker demokratins kultur, vilket är ett av de fyra målen för svenskt bistånd till Baltikum.
Att antisemitismen är en företeelse som existerar i Litauen råder det ingen tvekan om. Den litauiske parlamentarikern Vytautas Sjustauskas hårresande uttalanden inför svensk press den 23 januari i år är en påminnelse om detta. Det förtjänar dock att påpekas att Sjustauskas uttalande inte är representativt för opinionsläget i det litauiska parlamentet, något som inte tydligt framgick av det TV-inslag frågan hänvisar till. Den litauiske centerledaren har t.ex. skrivit ett brev till den svenske ambassadören i Vilnius, i vilket han kategoriskt tar avstånd från Sjustauskas utspel. Litauens talman har bett parlamentets etiska råd undersöka de antisemitiska uttalandena, och Sjustauskas har själv, i kölvattnet på de arga reaktioner han föranlett såväl i Sverige som på hemmaplan, förnekat dem. Den 14 februari i år dömdes för första gången en litauer för samarbete med tyskarna under förintelsen av Litauens judar. Domen är ett tydligt tecken på att det är mer än tom retorik när man från litauiskt håll säger sig vara i färd med att revidera det egna folkets roll under andra världskriget.
Sverige arbetar redan aktivt för att hjälpa Litauen att motverka antisemitismen. Ett nära samarbete har inletts mellan Litauen och arbetsgruppen Task force for international co-operation on holocaust education, remembrance and research, som startades av statsministern 1998, med deltagande av såväl politiker som experter. Syftet är att åstadkomma djupgående attitydförändringar i samhället och man arbetar därför framför allt med skolungdom och lärare. Elva litauiska enskilda organisationer deltar i projektet som pågår över hela landet.
I detta sammanhang förtjänar det att nämnas att Litauen, för att möjliggöra ett framtida EU-medlemskap, måste uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna, bland vilka ett starkt minoritetsskydd ingår. Därmed har man ytterligare ett incitament att verkligen tackla antisemitism och besläktade samhällsproblem.
Sverige utvärderar kontinuerligt de insatser som görs för att förstärka demokratins kultur, vilket är ett av de fyra delmålen för det svenska stödet till Litauen. Huvudkomponenterna i demokratistödet är EU:s partnersamverkansprogram (twinning-samarbetet) mellan det svenska och det litauiska domstolsväsendet, vänorts-, landstings- och länsstyrelsesamarbetet, samt utbildning av anställda i offentlig förvaltning. Fjolårets svenska stöd till Litauen uppgick till 39 miljoner kronor. Av dessa gick nästan 16 miljoner till stöd för mänskliga rättigheter och demokratisk samhällsstyrning.
Sverige har även startat det s.k. Visbyprogrammet, finansierat ur den första Östersjömiljarden. Syftet med programmet är bl.a. att ge stöd till samhälls- och naturvetenskapligt forskningsutbyte, samt att påskynda den politiska reformprocessen i Östersjöområdet.
Sida utvärderar fortlöpande effektiviteten av Sveriges stöd och hittills har slutsatserna från deras rapporter varit övervägande positiva. Spridningseffekten av demokratistödet är mycket stor, och de litauiska myndigheterna har visat sig både professionella och samarbetsvilliga.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.