antisemitism i Lettland
Skriftlig fråga 2000/01:947 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-21
- Besvarad
- 2001-04-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:947
av Helena Bargholtz (fp) till utrikesminister Anna Lindh om antisemitism i LettlandI medier rapporteras att antisemitismen ökar i Lettland. Ett tecken på detta är att judiska medborgare nu måste ha davidsstjärnan i sina pass. Detta är djupt oroande och måste motarbetas på alla sätt.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesministern hur hon fortsättningsvis avser att ta upp frågan om den judiska befolkningens situation i Lettland.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:947 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på frågorna 2000/01:926 om Lettlands behandling av judar och 947 om antisemitism i Lettland
Utrikesminister Anna Lindh
Elizabeth Nyström och Helena Bargholtz har, efter att ha hört inslag i medierna om att antisemitismen skulle öka i Lettland respektive att judiska medborgare i Lettland skulle ha Davidsstjärnan i sina pass, frågat mig vad jag avser göra för att påverka Lettland att upphöra med sin diskriminering av judar.
Inledningsvis vill jag nämna att reportaget i Dagens Eko ger en missvisande bild. Davidsstjärnan förekommer inte i lettiska pass. Det som förekommer är s.k. nationalitetsbeteckningar angivna för varje medborgare, det kan vara lett, ryss, vitryss eller est för att ta några exempel. Även beteckningen hebré (eller hebrejs på lettiska) används. De s.k. nationalitetsbeteckningarna är ett arv från den ryska tsartiden och sovjettiden. Lettland har alltså inte, som reportaget argumenterar, nyligen infört beteckningen jude eller, vilket är det ord som används, hebré i passen.
Självklart är det dock otidsenligt och olämpligt med obligatoriska s.k. nationalitetsbeteckningar i pass, vilka dessutom i dag används som inrikes identitetshandlingar. Användningen saknar i dag motsvarighet i internationell praxis och Sverige har flera gånger påpekat för Lettland att man bör harmonisera utformningen av passhandlingar med vad som är praxis i övriga Europa. Estland och Litauen avskaffade sina s.k. nationalitetsbeteckningar för några år sedan.
Lettland förbereder nu ett regeringsbeslut som syftar till att s.k. nationalitetsbeteckningar ska tas bort i pass tryckta efter den 15 juli 2001. Då pass i Lettland också används för inrikes bruk, planerar man att införa nya identitetshandlingar ämnade endast för detta, i vilka s.k. nationalitetsbeteckningar ska vara frivilliga. Detta är samma lösning som man valt i Litauen och som är i linje med vad Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa föreslagit.
Det verkar inte finnas en allmän ökning av antisemitism i Lettland. Dock finns av allt att döma antisemitism i landet på liknande sätt som i många andra länder i Europa. Den lettiska regeringen arbetar dock för att bekämpa denna. Som exempel på insatser mot antisemitism kan nämnas att presidenten för ett år sedan tillsatte en särskild historikerkommission vilken har som en av sina huvuduppgifter att utreda frågan om förintelsen av judar i Lettland under andra världskriget. Vidare har den av statsminister Göran Persson initierade Task force-gruppen, Task Force on International Co-operation on the Holocaust @ Education, Remembrance and Research, påbörjat samarbetsprojekt med bl.a. Lettland. Nyligen översattes, på initiativ av Lettlands president, den svenska skriften ... om detta må ni berätta till lettiska. Letterna var också mycket engagerade i Förintelsekonferensen förra året och i dess uppföljningskonferens i Stockholm i vintras.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.