Antisemitism i FN
Skriftlig fråga 2006/07:1070 av Björling, Ewa (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2007-04-24
- Anmäld
- 2007-04-25
- Besvarad
- 2007-05-08
- Svar anmält
- 2007-05-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:1070 Antisemitism i FN
av Ewa Björling (m)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
FN är en av de viktigaste internationella organisationerna för att driva arbetet med att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna globalt.
För att FN och dess arbetsgrupper ska uppfattas som legitima är det viktigt att arbetet för de mänskliga rättigheterna drivs på och att bedömningar och uttalanden som FN gör i frågor som rör mänskliga rättigheter uppfattas som objektiva och opartiska. Tyvärr är så inte alltid fallet.
Den senaste tiden tycks det som att antisemitismen fått breda ut sig även i FN. Det är en självklarhet att man har rätt att kritisera olika länder, även Israel, men det blir inte längre seriöst när kritiken mot Israel är totalt dominerande. Samtidigt underlåter man att kritisera flera andra länder inklusive de palestinska områdena i Israels nära omgivning.
Min fråga till utrikesminister Carl Bildt är:
Vad avser ministern att göra för att dessa uttryck för antisemitism inte ska tillåtas inom FN?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1070 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2006/07:1070 Antisemitism i FN
Utrikesminister Carl Bildt
Ewa Björling har frågat mig vad jag tänker göra för att uttryck för antisemitism inte ska tillåtas i FN.
Diskriminering och intolerans på grund av religion eller etnicitet är oacceptabelt och har ingen plats i demokratiska samhällen. Därför är arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna, inklusive kampen mot antisemitism, rasism, religiös intolerans och främlingsfientlighet av stor vikt för regeringen.
Sverige arbetar aktivt inom internationella forum, inklusive i FN, för religionsfrihet och mot antisemitism och andra former av förtryck och intolerans på religiösa grunder. Under höstens generalförsamling antogs på EU:s initiativ en resolution om religiös intolerans där Sverige var medförslagsställare. I resolutionen uppmärksammas och fördöms den ökande trenden av antisemitism i världen.
Den 27 januari högtidlighölls minnesdagen av Förintelsen. I FN fördömde en enig generalförsamling Förintelsen i en resolution som lades fram med stöd av Sverige och andra EU-länder. FN:s generalsekreterare har ett uppdrag att sprida information om Förintelsen genom framtagandet av en särskild handlingsplan.
Det är viktigt att FN reagerar mot brott mot de mänskliga rättigheterna varhelst de begås. I mitt anförande i FN:s nya råd för mänskliga rättigheter i mars i år konstaterade jag att det fanns många brott som rådet borde reagera mot. Vi förväntar oss att rådet axlar detta ansvar bättre än det gjort under sitt första år.
Liksom övriga EU vill Sverige att de texter som antas i FN återspeglar verkligheten på ett korrekt och balanserat sätt. Vi har stött antagandet av texter avseende situationen på de ockuperade palestinska områdena när det varit fallet, och röstat emot sådana resolutioner som varit obalanserade. Ett antal resolutioner med likartat Israelkritiskt innehåll läggs varje år fram i FN:s generalförsamling. En minskning av dessa i hög grad repetitiva resolutioner skulle ligga i linje med ansträngningarna att effektivisera arbetet i FN:s generalförsamling. Regeringen skulle självfallet aldrig stödja resolutioner med antisemitiskt syfte eller innehåll. Men all kritik mot Israel bör inte jämställas med antisemitism. Vi kommer att fortsätta att påtala brott mot de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten där det är befogat. Såväl Israel som den palestinska myndigheten har ett ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten. Detta framför vi bilateralt och i multilaterala forum.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
