antisemitiskt konstnärskap

Skriftlig fråga 2000/01:664 av René, Inger (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-09
Besvarad
2001-02-14
Anmäld
2001-02-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 februari

Fråga 2000/01:664

av Inger René (m) till statsminister Göran Persson om antisemitiskt konstnärskap

Statsministern har förtjänstfullt arbetat med att lyfta frågan om andra världskrigets ohyggligheter, inte minst i form av konferensen om Förintelsen. Sverige ses nu som ett föregångsland på det området.

Det väcker då stark förvåning då en konstnär som knyter an till den antisemitiska traditionen från Hitlertiden, belönas med statlig inkomstgaranti.

Det torde ju, inte minst i alla de länder som deltog i senaste Förintelsekonferensen, ge ett egendomligt intryck att samma land som gör en sådan kraftfull manifestation mot antisemitism, med statliga pengar belönar det som man i konferensen starkt tar avstånd till.

Statsministern har sagt sig inte ha möjlighet att stoppa belöningen.

Vilka initiativ avser statsministern vidta för att inte något liknande ska inträffa i framtiden?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:664 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog

den 14 februari

Svar på fråga 2000/01:664 om antisemitiskt konstnärskap

Kulturminister Marita Ulvskog

Inger René har frågat statsministern vilka initiativ han avser vidta för att något liknande @ som att en konstnär som knyter an till en antisemitisk tradition belönas med statlig inkomstgaranti @ inte ska inträffa i framtiden. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Grunden för statliga bidrag och ersättningar till konstnärer är att öka deras möjligheter till konstnärlig förnyelse och utveckling under perioder av viss ekonomisk trygghet. Det är en gammal och etablerad del av konstnärspolitiken. Samtidigt är det en viktig och grundläggande princip att det inte är regeringen @ inte politiker @ som ska göra bedömningar av enskilda konstnärer. Det ansvaret vilar i stället på konst- och konstnärskunniga myndigheter och institutioner med sina styrelser och referensgrupper.

För närvarande är det 157 konstnärer som har en statlig inkomstgaranti. Nya innehavare föreslås gemensamt av Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond. Konstnärsnämnden inhämtar i sin tur förslag från olika referensgrupper och från styrelsen för Bildkonstnärsfonden. Det gemensamma förslaget lämnas till regeringen, som regelmässigt bekräftar förslaget utan att göra någon egen prövning.

Därutöver har regeringen satt upp tydliga mål för Konstnärsnämndens verksamhet. Målet är bl.a. att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft, samt att bidra till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Utifrån detta har Konstnärsnämnden att till regeringen redovisa åtgärder som vidtagits för att uppnå målsättningen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.