antibiotika i ost
Skriftlig fråga 1998/99:81 av Lindvall, Gudrun (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-11-19
- Anmäld
- 1998-11-23
- Besvarad
- 1998-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 november
Enligt massmedier behandlas svenska livsmedel med antibiotika. Det gäller ost, korv och böcklingpastej. Antibiotikan används som konserveringsmedel och kallas E 235 (natamycin) och E 234 (nicin). Antibiotikapreparatet natamycin används bl.a. mot ögoninfektioner och vissa hud- och svampinfektioner, men alltså också i ost och saltad och torkad korv i avsikt att hindra mögelangrepp. I Danmark är det förbjudet. Nicin används som konserveringsmedel i bl.a. böcklingpastej.
Detta rimmar illa med Sveriges kraftfulla agerande i EU för ett förbud för antibiotika i foder, något Sverige har undantag för till årsskiftet. Skälet för detta är bl.a. att antibiotika inte skall användas på ett sådant sätt att bakteriestammar utvecklar resistens, något som borde gälla även maten.
I andra länder sprutas frukt och grönt med antibiotika för att öka hållbarheten. Även här är risken uppenbar att antibiotikaresistenta bakteriestammar utvecklas.
Med anledning av detta vill jag fråga ministern:
Avser ministern agera för att förbjuda att antibiotika används som konserveringsmedel i maten?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:81 besvarad av Jordbruksminister Margareta Winberg
- Jordbruksminister Margareta Winberg
den 25 november
Gudrun Lindvall har frågat mig om jag avser att agera för att förbjuda att antibiotika används som konserveringsmedel i maten. Gudrun Lindvall nämner särskilt natamycin och nicin.
Natamycin och nisin är godkända som konserveringsmedel i Sverige. Natamycin får endast användas för ytbehandling av hel hårdost och torkad korv. I Sverige är användningen dock begränsad till ost. Ca 75 % av den svenska hårdosten behandlas med natamycin innan den vaxas eller förpackas i plast. Under mognadslagringen bryts natamycinet ned. Nisin får användas till ost och smältost samt till vissa puddingar. Godkännandena bygger på EG:s gemensamma tillsatsbestämmelser. Om natamycin och nisin har använts skall detta framgå av märkningen på förpackade livsmedel. Såväl nisin som natamycin har genomgått sedvanlig ingående toxikologisk bedömning och befunnits vara säkra från hälsosynpunkt. I detta sammanhang har man dock inte särskilt studerat om resistens kan utvecklas hos svampar eller bakterier efter användning av dessa tillsatser.
Natamycin har endast effekt mot mikrosvampar, t.ex. mögel, och används även inom human- och veterinärmedicinen. Med hänsyn till att natamycin inte har effekt mot bakterier gör Sverige den bedömningen att användning av natamycin i ost inte kan ge upphov till resistenta bakteriestammar.
Nisin är inte ett traditionellt antibiotikum utan kan mer liknas vid naturligt förekommande ämnen med antimikrobiell effekt på bakterier och mikrosvampar, såsom bensoesyra i lingon. Nisin används varken i humanmedicinen eller veterinärmedicinen. Med hänsyn till att verkningsmekanismen för nisin skiljer sig från traditionella antibiotika är den svenska bedömningen att användning av nisin inte kan ge upphov till antibiotikaresistenta bakteriestammar.
De svenska tillsatsbestämmelserna är harmoniserade med EG:s gemensamma lagstiftning men Sverige kan göra avsteg från de senare om vi kan visa att det finns en hälsorisk med nuvarande bestämmelser. Statens livsmedelsverk har inlett ett samarbete med andra berörda myndigheter för att ta fram ytterligare dokumentation när det gäller nisin och natamycin.
Under hösten har det uppmärksammats i Sverige att antibiotika används i odling av frukt och grönsaker i vissa andra länder. Mot denna bakgrund tillskrev Livsmedelsverket alla EU-länder i syfte att få en bättre bild av den verkliga användningen. Det svenska initiativet fick till följd att EG-kommissionen inledde en egen utredning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.