Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

antalet salmonellafall

Skriftlig fråga 2004/05:327 av Widegren, Cecilia (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-11
Inlämnad
2004-11-11
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-11-24
Svar anmält
2004-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 november

Fråga 2004/05:327

 av Cecilia Widegren (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om antalet salmonellafall

Grisproducenterna i Sverige har gått igenom lågkonjunktur nummer två sedan EU inträdet. Denna har dock inte varit så djup och lång som den 1998@1999. Nu har priset sakta krupit uppåt och det ligger i dag på 11:70 kr per kilo kött. De flesta nyinvesterade stallar har dock en kalkyl som bygger på ett genomsnittspris på 12 kr. Detta slår självklart extra hårt på den yngre generationen som nu har nystartat.

Den svenska konsumenten väljer att köpa billigt och det är svårt att få någon att betala för den svenska kvaliteten.

Kostnaderna i sjukvården har stigit enligt inslag på SR Ekot på grund av ett ökat antal salmonellafall i Sverige och detta beror enbart på importerad köttråvara. Varför tar vi kostnaderna i båda ändar i Sverige? Både extra kostnader i produktion för en rigorös säkerhet och köp av importkött som det inte ställs samma krav på som vår egen produktion, dessutom tillkommer sjukvårdskostnaderna.

Vad avser jordbruksministern att göra för att minska antalet salmonellafall i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:327 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 24 november

Svar på fråga 2004/05:327 om antalet salmonellafall

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Cecilia Widegren har frågat mig vad jag avser att göra för att minska antalet salmonellafall i Sverige. Dessutom berörs huruvida de svenska konsumenterna är beredda att betala för den kvalitet som svenska livsmedel håller.

För det första vill jag klargöra att de uppgifter som förts fram i medierna om att antalet salmonellafall ökat i Sverige härrör från Smittskyddsinstitutets statistik över salmonellafall i Sverige, vilken redovisas årsvis. Jämförelsen rör år 2002 och 2003. Totalantalet salmonellafall, 3 794, visar på en sjunkande trend. Ökningen av inhemsk smitta är naturligtvis i sig inte bra, men det rör sig om en förändring inom den normala variationen. Antalet fall smittade i Sverige var år 2003 strax över 800, de rapporterade inhemska fallen brukar ligga mellan 400 och 900 fall per år.

Smittskyddsinstitutet har kartlagt smittkällorna. Kött infört från annan medlemsstat är en smittkälla och därför vill jag understryka den vikt jag lägger vid att Sveriges salmonellagarantier respekteras och det intensiva arbete Sverige lägger ned på att säkerställa ett fullgott skydd mot salmonella i köttberedningar.

Vid inträdet i EU år 1995 erhöll Sverige de så kallade salmonellagarantierna, som ger oss rätt att kräva att kött @ färskt, kylt och fryst från nöt, svin och fjäderfä @ som kommer från andra medlemsstater ska vara provtaget för salmonella. Ett intyg att köttet är smittfritt ska medfölja sändningen. Syftet med garantierna är att Sverige ska kunna bevara sin unika salmonellastatus och också framgent kunna skydda konsumenterna mot salmonella. Regeringen har uppdragit åt Livsmedelsverket att intensifiera salmonellakontrollen vid införsel av köttberedningar och förklarat sig beredd att stoppa partier om kontrollerna visar att salmonella förekommer.

Sverige använder alla möjligheter EG-lagstiftningen ger att agera. Vi anmäler de anläggningar som sänder salmonellasmittat kycklingkött eller -beredningar till livsmedelsmyndigheten i avsändande land och skickar en så kallad snabbvarning via EU:s varningssystem, vilket används för att informera alla medlemsstater om att kontaminerade livsmedel finns i omlopp på marknaden.

Ansvarskännande livsmedelsimportörer kan också själva ställa krav på salmonellafrihet när de köper köttberedningar från ett annat EU-land, eller själva låta utföra ett salmonellatest.

För det andra vill jag betona att svenska konsumenter är intresserade av hur maten har producerats och var den kommer ifrån, faktorer som givetvis påverkar prisbilden. Detta intresse har visats i ett antal konsumentundersökningar. Många säger sig också vara villiga att betala mer för produkter som motsvarar förväntningarna på till exempel ett gott djurskydd. För att konsumenten ska kunna göra sådana val måste det synas skillnad på produkterna, man måste tydligt kunna se varför exempelvis den ena köttbiten är dyrare än den andra. Den informationen är svår för konsumenterna att få i dag. Här har såväl branschen som handeln ett ansvar för att kommunicera vad olika produkter står för till konsumenterna så att dessa kan göra medvetna val.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.