antalet poliser i Örebro län

Skriftlig fråga 2000/01:1160 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-07
Anmäld
2001-05-15
Besvarad
2001-05-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 maj

Fråga 2000/01:1160

av Sten Tolgfors (m) till justitieminister Thomas Bodström om antalet poliser i Örebro län

Antalet brott fortsätter att öka i Örebro län. 1995 anmäldes 33 402 brott i länet, medan det år 2000 anmäldes 36 944 brott. En ökning med drygt 3 500 anmälda brott, således.

Trots brottsökningen ökar inte antalet poliser. Tvärtom. I Örebro län har antalet poliser skurits ned från 474 stycken 1995 till 432 stycken år 2000. Regeringen bär ansvaret för nedskärningen som drabbar människors trygghet i vardagen.

Det är inte konstigt att så få brott klaras upp när antalet brott ökar, samtidigt som antalet poliser minskar i Örebro län. Trenden måste vändas och polisen tillföras resurser som inte bara täcker existerande underskott, utan räcker för en betydande ökning av antalet poliser.

Min fråga till justitieministern är:

Vilka åtgärder ämnar justitieministern vidta för att tillse att antalet poliser ökar i Örebro län?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1160 besvarad av

den 16 maj

Svar på frågorna 2000/01:1157 om polisens resursbrist, 1158 om förtroendet för rättsstaten, 1160 om antalet poliser i Örebro län och 1162 om polisens resurser

Justitieminister Thomas Bodström

Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att snabbt förbättra polisens resurser. Han har även frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att snabbt stärka rekryteringen av nya poliser samt vilka åtgärder jag ämnar vidta för att se till att antalet poliser ökar i Örebro län. Avslutningsvis har Sten Tolgfors frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att se till att polisen får resurser för den personal som krävs för att uppfylla verksamhetsmålen.

Jag har valt att svara på frågorna i ett sammanhang.

Regeringen gör nu den största satsningen på polisen som någon svensk regering någonsin gjort. I den ekonomiska vårpropositionen får polisen 600 miljoner kronor redan i år. Från 2004 höjs dessutom anslagsramen med ytterligare 600 miljoner kronor. Satsningen kompletterar den som gjordes i budgeten i höstas. Där tillfördes polisen 575 miljoner kronor för i år, ytterligare 605 miljoner kronor nästa år och ytterligare 70 miljoner kronor fr.o.m. 2003. Sammantaget innebär det att polisens anslag bara i år höjs med nästan 1,2 miljarder kronor. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen.

De stora tillskotten ska framför allt gå till att öka antalet poliser för att säkerställa närpolisreformen. Fler specialister ska anställas för att utveckla det kunskapsbaserade polisarbetet och höja kvaliteten i brottsutredningarna.

Förra året öppnade en ny polisutbildning i Umeå. För att möjliggöra en kraftfullare ökning av antalet poliser öppnas redan i höst en ny polisutbildning i Växjö. Sammantaget kommer omkring 900 poliser att kunna utbildas varje år fr.o.m. 2004.

Redan i sommar kommer dock antalet poliser att öka. I juni examineras nämligen nära 400 poliser från Polishögskolan i Solna. Antalet poliser kommer att fortsätta öka varje år under den kommande budgetperioden.

I det här sammanhanget vill jag framhålla att Sverige ligger bra till vid en jämförelse med övriga nordiska länder av antalet invånare per polis.

Det är Rikspolisstyrelsen som fördelar resurserna inom polisväsendet. Fördelningen sker efter budgetdialoger mellan ledningen för Rikspolisstyrelsen och ledningen för varje polismyndighet. Jag kan därför inte uttala mig om fördelningen av resurser mellan olika polismyndigheter.

Förra året lovade regeringen att återkomma med de insatser som behövs för att fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet. Regeringen har infriat löftet genom den satsning som görs på polisen i den ekonomiska vårpropositionen. Samtidigt lovar regeringen nu att fortsätta att noga följa rättsväsendets verksamhet och resultat och att, efter analys av vidtagna effektiviseringsåtgärder, återkomma med de ytterligare insatser som krävs för att fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.