Antalet personer som åkt för att strida för våldsfrämjande islamistiska organisationer
Skriftlig fråga 2016/17:742 av Pål Jonson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-26
- Överlämnad
- 2017-01-29
- Anmäld
- 2017-01-31
- Svarsdatum
- 2017-02-08
- Sista svarsdatum
- 2017-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Vid ett seminarium om terrorism arrangerat av Folk och Försvar den 23 november framhöll inrikesministern att det "är i princip inga" svenskar som ger sig iväg för att strida för Islamiska staten eller andra våldsfrämjande islamistiska organisationer. Vidare gjorde även justitieminister Morgan Johansson ett liknande uttalande i riksdagen den 7 december.
Att det är väsentligt färre svenskar som åker till Syrien och Irak för att strida för Islamiska staten eller andra våldsfrämjande islamistiska organisationer råder det ingen tvekan om. Det finns en rad skäl för detta. För det första är gränsen mellan Turkiet och Syrien nu avsevärt bättre bevakad. För det andra har Islamiska statens förluster av territorium och propagandakanaler minskat terroristorganisationens attraktionskraft. För det tredje är det numera straffbart att genomföra sådana resor i syftet att begå terrorhandlingar.
Samtidigt framhåller öppna källor att ett tiotal personer åkt från Sverige för att strida för Islamiska staten eller andra våldsfrämjande islamistiska organisationer under det senaste halvåret. Att hävda att det inte är några som åker i detta syfte kan skapa en felaktig bild av problematiken samt underminera vikten av det arbete som sker för att stärka samhällets skydd mot radikalisering.
Med anledning av det ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Är det fortfarande statsrådets slutsats att i princip inga svenskar ger sig ut för att strida för Islamiska staten eller andra våldsfrämjande islamistiska organisationer, och kan statsrådet redovisa hur många personer som faktiskt åkt från Sverige till Syrien och Irak för att strida för sådana organisationer under det sista halvåret 2016?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:742 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2016/17:742 av Pål Jonson (M) om antalet personer som åkt för att strida för våldsfrämjande islamistiska organisationer
Pål Jonson har frågat mig om det är min slutsats att i princip inga svenskar ger sig ut för att strida för den så kallade Islamiska staten eller andra våldsfrämjande islamistiska organisationer, och har bett mig redovisa hur många personer som faktiskt åkt från Sverige till Syrien och Irak för att strida för sådana organisationer under det sista halvåret 2016.
Det stämmer att det under förra året var väsentligt färre svenskar som åkte till Syrien och Irak för att strida för Daesh eller andra våldsfrämjande islamistiska organisationer jämfört med åren innan. Nedgången är sannolikt ett resultat av flera faktorer, däribland ändrade säkerhetspolitiska förhållanden, Daesh alltmer trängda militära läge samt den särskilda kriminaliseringen av resor i terrorismsyfte. Säkerhetspolisen gör bedömningen att färre än fem personer har rest ner till Syrien eller Irak för att strida eller stödja våldsfrämjande islamistiska organisationer under hösten 2016.
Regeringen prioriterar arbetet för att förebygga och motverka hotet från terrorism och våldsbejakande extremism. Utgångspunkten för arbetet är den nationella strategi mot terrorism som regeringen antog 2015. En väl fungerande samverkan mellan Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, kommuner och andra aktörer utgör centrala delar i strategin, och lägger grunden för att både på kort och på lång sikt förhindra att personer reser för att strida för våldsfrämjande islamistiska organisationer.
Regeringens intensiva arbete för att förebygga och motverka terrorism fortsätter. Jag kan försäkra att regeringen och jag kommer att fortsätta att följa denna fråga mycket noga.
Stockholm den 8 februari 2017
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.