antalet kvinnliga professorer
Skriftlig fråga 2001/02:606 av Hagström, Ulla-Britt (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-25
- Anmäld
- 2002-01-29
- Besvarad
- 2002-01-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:606
av Ulla-Britt Hagström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om antalet kvinnliga professorerNäringsdepartementet har presenterat en rapport som heter Ändrad ordning @ strategisk utveckling för jämställdhet och tar upp jämställdhetsintegrering (en strategi som innebär att ändra ordningar). Att detta behövs får vi ständigt nya bevis på. Ett exempel återfinns i Chalmers magasin nr 3 2001 där 25 nya professorer vid Chalmers tekniska högskola presenteras. Endast en av de nya professorerna är kvinna. I ett långsiktigt perspektiv är det inte rimligt att denna sneda könsfördelning fortsätter.
Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till utbildningsministern:
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att öka antalet kvinnliga professorer?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:606 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 29 januari
Svar på fråga 2001/02:606 om antalet kvinnliga professorer
Utbildningsminister Thomas Östros
Ulla-Britt Hagström har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka antalet kvinnliga professorer.
Jag delar helt Ulla-Britt Hagströms inställning att den nuvarande sneda könsfördelningen bland Sveriges professorer är orimlig. Att öka andelen kvinnor på ledande befattningar inom högskolan är en viktig kvalitetsfråga. I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) betonar regeringen vikten av en långsiktig och hållbar rekryteringsstrategi för att uppnå en jämn könsbalans inom samtliga områden av högskolans verksamhet.
För nyrekrytering av professorer har regeringen redan för perioden 1997@1999 fastställt mål för andelen kvinnor. Nu gällande mål för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer avser perioden 2001@2004 och presenterades i budgetpropositionen för 2001. Härvid utökades antalet lärosäten för vilka sådana mål angavs från 16 till 25. Vidare höjdes målen för att tjäna som en sporre i lärosätenas jämställdhetsarbete. Hänsyn togs till att rekryteringsunderlaget varierar mellan olika fakulteter och vetenskapsområden. Regeringens långsiktiga mål är att andelen kvinnor i professorskåren ska uppgå till 25 % 2008.
Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att målet med en jämnare rekrytering inte enbart avser professorsnivån. Arbetet måste avse alla nivåer av lärartjänster och även rekryteringen av studenter till olika utbildningar, inom såväl grundutbildning som forskarutbildning. Utöver de mål som regeringen fastställer för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer har därför varje lärosäte i uppdrag att fastställa mål för andelen kvinnor bland de nyrekryterade lärarna inom samtliga lärarkategorier. Lärosätenas jämställdhetsarbete rapporteras i årsredovisningarna och följs upp i Utbildningsdepartementets dialoger med lärosätena.
Statistiken visar på en ökande andel kvinnliga professorer. I mitten av 1980-talet var deras andel 5 %, i mitten av 1990-talet 8 % och år 2000 uppgick den till 13 %. Bland forskarassistenterna har andelen kvinnor ökat från 28 % till 38 % sedan mitten av 1990-talet. Av de nyrekryterade professorerna 1999 var 20 % kvinnor (19,6 % för befordrade professorer och 21,2 % för dem som anställts efter ledigkungörande).
Jag vill framhålla att rekryteringsmålen endast är en del av det jämställdhetsarbete som regeringen vill främja. Det är, som framhålls i propositionen Den öppna högskolan, angeläget att redan på grundutbildningsnivå bryta ett system som reproducerar mönster och attityder för att i förlängningen åstadkomma en förändring. Som ett led i detta arbete har regeringen ställt krav på att jämställdhets- och genuskunskap ska ingå i den pedagogiska utbildningen av lärare.
Regeringen avser att nogsamt följa utvecklingen och även i fortsättningen vidta åtgärder för att påskynda en utveckling mot jämställdhet mellan kvinnor och män såväl i utbildning som vid rekrytering av lärare inom högskolan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.