Antalet ersättare i kommunfullmäktige

Skriftlig fråga 2023/24:460 av Mattias Eriksson Falk (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-01-02
Överlämnad
2024-01-02
Besvarad
2024-01-16
Sista svarsdatum
2024-01-16
Anmäld
2024-01-16
Svarsdatum
2024-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Erik Slottner (KD)

 

Vid val till kommun- och regionfullmäktige skiljer sig reglerna för antalet ersättare i respektive folkvald församling åt. Antalet ersättare i kommunfullmäktige uppgår enligt lagstiftning i dag till högst hälften. För ett invalt parti i kommunfullmäktige med 14 valda fullmäktigeledamöter kommer antalet ersättare att som mest uppgå till sju stycken.

När det gäller regionfullmäktige utses dock antalet ersättare till samma antal som antalet ledamöter. Det vill säga utses 14 fullmäktigeledamöter så utses också minst 14 ersättare.

Varför ordningen skiljer sig åt mellan de olika fullmäktigeförsamlingarna kan diskuteras, men den framstår som något märklig. Det innebär i praktiken en större sårbarhet för partier invalda i kommunfullmäktige att ersätta en frånvarande ledamot vid exempelvis sjukdom. Är exempelvis en ersättare tillfälligt sjukskriven under några månader kan det också komma krav om att avgå för att få in en person som vid behov ska kunna ersätta en ledamot som är frånvarande.

Enligt det jag anfört ovanstående så är sårbarheten vid val till kommunfullmäktige vad avser att utse ersättare större än vid val till regionfullmäktige, en skillnad som för mig framstår som obegriplig.

Visserligen skulle man kunna peka på att det är svårare att utse fler ersättare i mindre kommuner, då man tidigare sänkt antalet ledamöter som ett fullmäktige minst måste bestå av. Dock får inte det vara avgörande, då det påverkar även större kommuner negativt när antalet ersättare skiljer sig från antalet ledamöter.

Inte heller att det i teorin skulle öka kostnaderna för en kommun kan vara avgörande. Ur en demokratisk synvinkel är det viktigt att kunna upprätthålla exempelvis majoritetsförhållanden eller val som sker proportionerligt för att spegla väljarnas röster i valet. För att få effekt vid valet 2026 är det nödvändigt att fatta beslut om detta under mandatperioden.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Erik Slottner:

 

Kommer statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att lagstiftningen vad avser antalet ersättare i kommunfullmäktige ska justeras till att vara likställt med antalet ersättare i regionfullmäktige?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:460 besvarad av Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fi202 4 / 0 0001 Finansdepartementet Civilministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:460 av Mattias Eriksson Falk (SD)
Antalet ersättare i kommunfullmäktige

Mattias Eriksson Falk har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några åtgärder för att lagstiftningen vad avser antalet ersättare i kommunfullmäktige ska justeras till att vara likställd med antalet ersättare i regionfullmäktige.

Kommun- respektive regionfullmäktige bestämmer enligt 5 kap. 5 § kommunallagen (2017:725) hur många ledamöter som fullmäktige ska ha. Antalet ledamöter ska bestämmas med hänsyn till antalet röstberättigade invånare. I princip gäller att ju fler röstberättigade som finns, desto fler ledamöter ska det finnas i fullmäktige. För ledamöter i fullmäktige ska det finnas ersättare.

Regleringen rörande ersättare i fullmäktige skiljer sig åt mellan regioner och kommuner. För regionfullmäktige följer det av 14 kap. 14 och 15 §§ vallagen (2005:837) att det ska utses lika många ersättare för varje ledamot som ledamotens parti har fått mandat i valkretsen, dock alltid minst tre. För kommunfullmäktige framgår det av 5 kap. 8 § kommunallagen att fullmäktige bestämmer hur många ersättarna ska vara. Antalet får högst vara hälften av det antal platser som varje parti fått i fullmäktige. För ett parti med en eller två ledamöter ska det alltid utses två ersättare. Regleringen av hur ersättare i kommunfullmäktige utses återfinns i 14 kap. 16 och 17 §§ vallagen.

Antalet ersättare är således fler i regionerna än i kommunerna och ersättarna utses enligt två olika regelverk. Enligt 5 kap. 18 § kommunallagen tjänstgör ersättare för en fullmäktigeledamot i den ordning som är bestämd mellan dem. Ordningen mellan ersättarna fastställs genom det allmänna valet och på det sätt som regleras i 14 kap. 15–17 §§ vallagen. För kommunfullmäktige finns utöver detta bestämmelser om ersättares tjänstgöring i 5 kap. 21 § kommunallagen som inte är tillämpliga på regionfullmäktige. Dessa bestämmelser innebär att ersättare kan kallas till tjänstgöring även för andra ledamöter än de som de valts som ersättare för. I regionfullmäktige däremot, kan endast de personliga ersättarna träda in för tjänstgöring.

Även om antalet ersättare är färre i kommuner än i regioner, finns det alltså för kommuner andra möjligheter att kalla in ersättare. Denna särreglering har införts just på grund av risken för att ingen av de personliga ersättarna skulle kunna inträda för tjänstgöring i kommunfullmäktig. Bestämmelserna om ersättare i kommun- respektive regionfullmäktige har nyligen setts över och det har då konstaterats att skillnaden i regleringen har gällt under lång tid och inte förefaller innebära några problem (prop. 2021/22:125 s. 50 och 51). Regeringen ser för tillfället inget behov av att på nytt se över regelverket.

Stockholm den 16 januari 2024

Erik Slottner

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.