antagning till högre utbildning
Skriftlig fråga 1997/98:745 av Melin, Ulf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-05-14
- Anmäld
- 1998-05-18
- Besvarad
- 1998-05-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
De nya urvalsreglerna till universitet och högskolor missgynnar dem som söker direkt från gymnasiet till högre utbildning med de nya bokstavsbetygen eftersom de är placerade i en egen kvotgrupp, som är för liten.
Siffror från Högskoleverket visar att fler och fler 19-åringar söker till högskolan men färre och färre kommer in. Andelen 19-åringar som studerar på högskolor och universitet sjunker stadigt sedan flera år, trots att man under 90-talet ökat antalet högskoleplatser med ca 40 %. Denna satsning på fler högskoleplatser har inte kommit 19-åringarna till godo. Inte i något annat EU-land studerar så få 19-åringar vid universitet och högskolor som i Sverige.
I kommentarerna till Högskoleverkets siffror noteras att ministrarna själva inte vågar kommentera eländet de ställt till med. Antagningsreglerna måste ändras. Det är falskt att tala om betydelsen av att gå i gymnasiet och sedan stänga dörren för många ungdomar som gjort sitt allra bästa.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern vidta för att de som söker direkt från gymnasiet inte skall missgynnas vid antagning till universitet och högskolor?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:745 besvarad av , ()
- Utbildningsminister Carl Tham
Ulf Melin har frågat mig om antagning till högre utbildning och då i synnerhet angående de som söker direkt efter gymnasiet med de nya bokstavsbetygen.
Nya regler för antagning till högskolan började tillämpas i och med antagningen till höstterminen 1997. Regeringen gav den 18 september 1997 Högskoleverket i uppdrag att ge en översiktlig bild av erfarenheterna från antagningen till högskolan till höstterminen 1997. Detta eftersom antagningen till höstterminen 1997 förutom nya tillträdesregler också för första gången omfattade sökande med de nya bokstavsbetygen. Högskoleverket avrapporterade uppdraget den 15 oktober och den 25 november 1997.
Högskoleverket avrådde i skrivelser den 15 december 1997 och den 23 januari 1998 regeringen från att göra förändringar i urvalsgrupperna till högskolans antagning. Även Verket för Högskoleservice avrådde. Enligt bägge myndigheterna är det tyvärr ofrånkomligt att det uppstår vissa omställningsproblem vid införandet av nya antagningsregler samt att det ur ett rättssäkerhetsperspektiv inte är lämpligt att ändra reglerna mot bakgrund av erfarenheterna från bara en termins antagning. Vidare bedömde Högskoleverket att förutsättningarna att antas till högskolan kommer att förbättras för sökande med bokstavsbetyg fr.o.m.. antagningen till höstterminen 1998 i och med att antalet sökande i gruppen växer. Regeringen har valt att följa rekommendationerna att inte göra några förändringar.
Statistik från den senaste 20-årsperioden visar att andelen 19-åringar i högskolan ökat kraftigt sedan 1977. Andelen 19-åringar var då 4,5 % och är i dag ca 10 %.
Högskolan byggs ut med 65 000 nya permanenta platser mellan 1997-2000. Därmed har många medborgare fått möjlighet att utbilda sig vid högskolan.
Det är självklart otillfredsställande att alla ungdomar som önskar läsa på högskolan inte kan beredas plats. Kön till högskolan beräknas dock att halveras i och med den pågående utbyggnaden av högskolan. Regeringens långsiktiga mål är att alla behöriga sökande skall beredas plats i högskolan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.