Ansvaret för grovt kriminella minderåriga
Skriftlig fråga 2020/21:1409 av Åsa Coenraads (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-21
- Överlämnad
- 2021-01-22
- Anmäld
- 2021-01-26
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ungdomar mellan 15 och 17 år som har begått mord och grova rån börjar bli normalt i det svenska samhället; medierapporterna om detta kommer från hela Sverige även om det finns en överrepresentation i storstäderna.
I dag döms den här gruppen till sluten ungdomsvård via Statens institutionsstyrelse, Sis. Där blandas grova ungdomsbrottslingar med andra omhändertagna ungdomar, och den kombinationen är inte helt ultimat för rehabilitering och behandling.
Vården och behandlingen av grovt kriminella 15–17-åringar borde övergå till Kriminalvården som har bättre förutsättningar för och erfarenhet av just rehabilitering och behandlingsprogram.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att överföra ansvaret av grovt kriminella minderåriga från Sis till Kriminalvården?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1409 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:1409 av Åsa Coenraads (M)
Ansvaret för grovt kriminella minderåriga
Åsa Coenraads har frågat mig om jag avser att överföra ansvaret av grovt kriminella minderåriga från SiS till Kriminalvården.
Brottslighet bland barn och unga måste bemötas med samhällets fulla kraft. Det krävs ett långsiktigt arbete på bred front för att bekämpa såväl brotten som brottens orsaker. Vid grova brott måste samhället kunna reagera kraftfullt och en kriminell livsstil kunna avbrytas i tid.
Regeringen skärper påföljderna för ungdomar som begått brott. En ny påföljd, ungdomsövervakning, infördes vid årsskiftet. Påföljden kommer att kunna väljas vid bl.a. allvarligare våldsbrott och rån. Vidare bereds ett förslag om slopad ungdomsrabatt för 18–20-åringar för brott med minimistraff ett års fängelse eller mer. För sådan brottslighet kommer, om förslaget genomförs, det att dömas till längre och fler fängelsestraff.
Samtidigt ser andra utredningar över hur åtgärderna kan förbättras när barn misstänks för brott och hur straffen kan skärpas för dem som involverar unga i kriminalitet. För att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet föreslår regeringen dessutom inom ramen för 34-punktsprogrammet flera satsningar på det förebyggande arbetet, bl.a. åtgärder för att socialtjänsten ska kunna ingripa i fler situationer för att skydda och stödja barn och unga som riskerar att fara illa, även när samtycke saknas från vårdnadshavaren. Regeringen har vidare beslutat om en satsning på sociala insatser i utsatta områden, i syfte att förstärka kommunens verksamheter inom bl.a. det brottsförebyggande området genom exempelvis ökad närvaro av fältarbetare bland barn och unga på kvällar och helger.
Regeringen tar också ett helhetsgrepp beträffande de lagöverträdare under 18 år som begår den allvarligaste brottsligheten, t.ex. mord och grova rån. Den slutna ungdomsvården ska förstärkas och förbättras. Kvalitén ska höjas, kapaciteten ska byggas ut och säkerheten på de särskilda ungdomshemmen ska stärkas. Fritagningar och avvikelser ska inte förekomma. För att åstadkomma detta har regeringen tillskjutit 110 miljoner kronor till Statens institutionsstyrelse (SiS) för 2021. Vi har också gett myndigheten i uppdrag att vidta säkerhetshöjande insatser vid de avdelningar där dömda högriskungdomar vårdas. Dessa ungdomar ska inte vistas på samma avdelning som andra omhändertagna barn och ungdomar.
Regeringen avser även att inom kort tillsätta en utredning som ska göra en översyn av regelverket kring den slutna ungdomsvården. Vårdtiderna ska motsvara brottslighetens allvar och möjligheterna till stöd- och kontrollåtgärder efter frigivningen från ungdomshemmen behöver förbättras. Återfallsfrekvensen ska minska och miljön på de särskilda ungdomshemmen ska vara trygg och säker för såväl ungdomar som personal.
Stockholm den 3 februari 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.