Ansvar för brott mot mänskligheten i Tigraykonflikten
Skriftlig fråga 2024/25:109 av Eva Lindh (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-01
- Överlämnad
- 2024-10-02
- Anmäld
- 2024-10-03
- Svarsdatum
- 2024-10-09
- Besvarad
- 2024-10-09
- Sista svarsdatum
- 2024-10-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Världen har präglats av många konflikter. En konflikt där det behövs ansvarsutkrävande för de brott mot mänskligheten, försök till folkmord och möjligen även folkmord som begicks är Tigraykriget. Kriget hade tre huvudsakliga parter: Eritrea, Etiopien och det regionala självstyret i Tigray. Förutom huvudaktörerna stred även en mängd olika miliser i kriget.
Långsiktig fred och försoning är inte möjlig utan en process för att erkänna sanningen om vad som hände. Ansvarsutkrävande och rättvisa är en viktig del, men det första steget är att erkänna de grymheter som ägde rum, utan att dölja eller minimera. Det är den enda vägen till fred och försoning.
Sverige har ansvaret och förmågan att kräva att en grundlig utredning sker av de grymheter som hände i Tigray under de två år (2020–2022) som kriget pågick och att ställa förövarna inför rätta. Sverige kan till exempel starta en process för att erkänna att det som hände i Tigray stämmer överens med den juridiska definitionen av folkmord. I Sverige brukar vi beteckna folkmord som en juridisk term, och det kan vara av intresse att pröva. Under kriget pågick grymheter från alla inblandade parter. Ortnamn som Maikadra och Dengelat, illdåd som Axummassakern och kropparna i Humerafloden är ännu inte kända i stora delar av världen men kommer att skrivas in i historieböckerna som brutala övergrepp.
Många av dessa övergrepp har inte skett i ett tomrum, utan de har varit i en atmosfär fylld av hat och hets med ett dehumaniserande språk. Detta följdes av värre brott som överlevare gett fasansfulla vittnesmål om.
Under några decennier från 1990-talet och framåt letade världssamfundet ofta reda på dem som begick brott mot mänskligheten. Många av dem som begick övergrepp i krigen i Rwanda, Demokratiska republiken Kongo och Jugoslavien fick senare sina domar. För varje brott mot mänskligheten som inte blir erkänt eller blir ostraffat är det en öppning för att begå nya brott. Därför är den här frågan så viktig.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Avser ministern att driva frågan om erkännande av och ansvarsutkrävande för de brott mot mänskligheten som skett i Tigraykonflikten?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:109 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:109 Ansvar för brott mot mänskligheten i Tigraykonflikten
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:109 av Eva Lindh (S)
gällande Ansvar för brott mot mänskligheten i Tigraykonflikten
Eva Lindh har frågat mig om jag avser driva frågan om erkännande av och ansvarsutkrävande för de brott mot mänskligheten som skett i Tigraykonflikten.
Regeringen ser mycket allvarligt på de omfattande kränkningar och övergrepp av de mänskliga rättigheterna, internationell humanitär rätt och flyktingrätt som har begåtts i Etiopien, inklusive under Tigraykonflikten. Sverige och EU kräver att oberoende utredningar görs och att ansvar utkrävs.
Gedigna processer för övergångsrättvisa och ansvarsutkrävande, som syftar till att komma till rätta med kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Etiopien de senaste decennierna, är grundläggande för att säkerställa en hållbar fred i hela landet och möjliggöra försoning.
Den etiopiska regeringen har inlett en process för övergångsrättvisa. Sverige följer, tillsammans med likasinnade länder, denna process nära för att tillse att den utförs enligt internationella standarder samt på ett trovärdigt och transparent sätt. Sverige kommer fortsätta verka bilateralt och genom EU och FN för att uppmana Etiopien att respektera de mänskliga rättigheterna och att ansvar utkrävs. Sverige och EU har varit drivande i tillsättandet av en internationell kommission av experter på mänskliga rättigheter för Etiopien. Sverige stödjer EU:s villkor för att normalisera relationerna med Etiopien med konkreta framsteg för ökat ansvarutkrävande.
En viktig del av Sveriges bistånd till Etiopien syftar till att öka respekten för de mänskliga rättigheterna. Därtill stödjer Sverige, genom biståndet, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Addis Abeba som har en viktig roll i att säkerställa övervakning av MR-situationen i landet, liksom att processer för ansvarsutkrävande och övergångsrättvisa sker enligt internationella standarder.
Hur övergreppen och kränkningarna ska kategoriseras rättsligt förutsätter en bevisbedömning som rättsliga instanser är bäst lämpade att göra. Det hindrar dock inte att Sverige fortsätter agera för att ansvarsutkrävande ska komma till stånd.
Stockholm den 9 oktober 2024
Maria Malmer Stenergard
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.