anställda i kriminalvården
Skriftlig fråga 2003/04:1477 av Strandberg, Torkild (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-07-30
- Besvarad
- 2004-08-12
- Besvarad
- 2004-08-16
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 juli
Fråga 2003/04:1477
av Torkild Strandberg (fp) till justitieminister Thomas Bodström om anställda i kriminalvårdenAntalet intagna i de svenska fängelserna har ökat. Detta har lett till allvarliga problem med överbeläggning, som i sin tur leder till en ökning av hot och våld och att arbetet med återanpassning av de intagna till ett liv utanför murarna blir kraftigt lidande.
Under 1990-talet har antalet anställda inom kriminalvården samtidigt minskat. Färre anställda ska med andra ord hantera fler intagna. År 2002 fanns 7 116 årsarbetskrafter inom kriminalvården. Det är en minskning med 10 %, eller 798 årsarbetskrafter, sedan 1993/94. Detta sammantaget har gjort att kriminalvården i dag är starkt ansträngd.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att komma till rätta med underbemanningen inom kriminalvården?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1477 besvarad av Thomas Bodström
Svar på fråga 2003/04:1477 om anställda i kriminalvården
Justitieminister Thomas Bodström
Torkild Strandberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med underbemanningen inom kriminalvården.
Fångpopulationen har ökat kraftigt de senaste åren. Samtidigt har antalet anställda inom kriminalvården ökat. År 2003 uppgick antalet årsarbetskrafter till 7 717 vilket är en ökning med drygt 600 eller 8,5 % jämfört med året innan.
Personalen är kriminalvårdens främsta resurs. Den har ett mycket viktigt och många gånger komplicerat uppdrag. Enligt min mening är det viktigt att inte enbart diskutera personalens möjligheter att klara sitt uppdrag i termer av antal anställda. Minst lika viktigt är att alla anställda används på bästa sätt.
Riksrevisionsverket har i en rapport från 2002, Kriminalvårdens personal, Uppföljning av Riksrevisionsverkets granskning av personalfrågor år 1998/99 @ ett regeringsuppdrag, uppmärksammat ett antal hinder för en effektiv användning av kriminalvårdens personalresurser. Enligt Riksrevisionsverkets bedömning är det bland annat möjligt att anpassa arbetstiden bättre på anstalter och häkten till verksamhetens behov.
Regeringen har mot den bakgrunden gett Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att effektivisera utnyttjandet av kriminalvårdens personalresurser genom att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa arbetstidens förläggning till de krav som verksamheten ställer.
Den senaste tidens händelser har även visat på behovet av att kriminalvården har rätt personal på rätt plats. Det kan innebära en satsning på rekrytering och kompetensutveckling bland annat i säkerhetsfrågor.
Jag förväntar mig också att den parlamentariska kommitté som regeringen tillsatte hösten 2002 och som ska lämna förslag till en helt ny kriminalvårdslag ska ge kriminalvårdens personal ytterligare verktyg för att kunna klara sitt arbete.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.