Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

anslaget till polisväsendet

Skriftlig fråga 2000/01:277 av Hagfeldt, Stefan (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-23
Anmäld
2000-11-28
Besvarad
2000-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 november

Fråga 2000/01:277

 av Stefan Hagfeldt (m) till justitieminister Thomas Bodström om anslaget till polisväsendet

Rikspolisstyrelsen (RPS) har regeringens uppdrag att fördela polisanslaget till bl.a. polismyndigheterna i länen. För åren 2002 och 2003 tillförs nya och ökade resurser även om de inte är tillräckliga. Flera polismyndigheter har tvingats att ta stora anslagskrediter eftersom de är i behov av utökade anslag. För myndigheternas planering efter år 2001 är det angeläget att RPS så tidigt som möjligt ger sin inriktning av medelsfördelningen. Vid ett besök hos polismyndigheten i Östergötland kunde jag konstatera att det avgörande för planeringen för 2001 års verksamhet är inriktningen av medelstilldelningen bortom år 2001. RPS har enligt uppgift aviserat att man preliminärt är beredd att lämna sin syn på medelsfördelningen för 2002 först i juni 2001.

Polismyndigheten i Östergötland har ett stort anslagsöverskridande som för framtiden antingen måste mötas med påtagliga organisationsanpassningar (permitteringar) och/eller justeringar av medelsramen. Avgörande blir hur RPS ser på utnyttjandet av de extra medel som riksdagen ställer till regeringens förfogande.

Vilka åtgärder kommer justitieministern att vidta för att polismyndigheterna så snabbt som möjligt ska få klarlagt vilka planeringsförutsättningar som gäller för de närmaste tre åren?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:277 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 29 november

Svar på fråga 2000/01:277 om anslaget till polisväsendet

Justitieminister Thomas Bodström

Stefan Hagfeldt har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att polismyndigheterna så snabbt som möjligt ska få klarlagt vilka planeringsförutsättningar som gäller för de närmaste åren.

Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit den största satsningen någonsin på rättsväsendet. Utöver de förstärkningar som polisen fått i 1999 och 2000 års budgetpropositioner har regeringen nu föreslagit att polisen ska få ytterligare 200 miljoner kronor redan i år. Från och med år 2001 får polisen ett tillskott på 575 miljoner kronor och från och med år 2002 ytterligare 605 miljoner kronor.

I budgetpropositionen och regleringsbrevet ger regeringen Rikspolisstyrelsen planeringsförutsättningarna för de kommande tre åren. Det är sedan Rikspolisstyrelsen som ansvarar för fördelningen av resurserna inom polisväsendet. Det är också styrelsens uppgift att utveckla och precisera planeringsförutsättningarna för polismyndigheterna.

Rikspolisstyrelsen fördelar tillskottet efter de årliga budgetdialogerna med polismyndigheterna. Jag har inhämtat att styrelsen, bl.a. med anledning av det stora tillskottet, planerar att inleda budgetdialogerna för 2002 redan i mars nästa år. Jag vill också framhålla att de slutliga planeringsförutsättningarna för 2001 som Rikspolisstyrelsen beslutar om i början av januari nästa år givetvis innehåller förutsättningar för verksamhetsplaneringen som sträcker sig längre än ett år fram i tiden.

Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen gjort bedömningen att det tillskott som polisen får är tillräckligt för att polisens verksamhet ska kunna växa. Fler poliser ska utbildas och fler civila specialister ska anställas. Regeringen har i budgetpropositionen slagit fast att den avser att noga följa polisväsendets verksamhet och resultat och återkomma till riksdagen om de ytterligare insatser som erfordras för att fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet. Jag är övertygad om att detta, i förening med de budgetdialoger som Rikspolisstyrelsen kommer att inleda i mars nästa år, ger polisväsendet tillräckliga förutsättningar för att kunna planera sin verksamhet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.