Anpassning av den svenska läkarutbildningen till EU:s direktiv
Skriftlig fråga 2006/07:848 av Westerholm, Barbro (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-03-14
- Inlämnad
- 2007-03-14
- Besvarad
- 2007-03-21
- Svar anmält
- 2007-03-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:848 Anpassning av den svenska läkarutbildningen till EU:s direktiv
av Barbro Westerholm (fp)
till utbildningsminister Lars Leijonborg (fp)
Den så kallade Bolognadeklarationen från 1999 syftar till att stärka Europas internationella konkurrenskraft, förbättra de högskoleutbildades rörlighet över nationsgränserna och tydliggöra kompetensen hos dem som genomgått universitets- och högskoleutbildningar i Europa. Den svenska läkarutbildningen uppfyller i dagsläget inte EU:s krav vad gäller en studielängd på sex år vid medicinsk fakultet. Det har lett till att Finland inte anser att svensk AT kan utgöra grund för tilläggsutbildning inom primärvården i Finland. En svensk student med en sexårig grundutbildning i Holland kan påbörja en specialistutbildning där men måste komplettera med ett och ett halvt års AT om hon eller han önskar påbörja specialistutbildning i Sverige. För en svensk student räcker det inte med fem och ett halvt års grundutbildning vid svensk fakultet för att påbörja en specialistutbildning i Holland. Det är uppenbart att de svenska reglerna utgör hinder för den fria rörligheten i Europa och därmed strider mot EU:s intentioner och regler.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Lars Leijonborg vad han avser att göra för att den svenska läkarutbildningen ska kunna möta EU-direktiven om fri rörlighet och jämförbara examina.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:848 besvarad av Utbildningsminister Lars Leijonborg
Svar på fråga
2006/07:848 Anpassning av den svenska läkarutbildningen till EU:s direktiv
Utbildningsminister Lars Leijonborg
Barbro Westerholm har frågat mig vad jag avser att göra för att den svenska läkarutbildningen ska kunna möta EU-direktiven om fri rörlighet och jämförbara examina.
EU:s direktiv avser erkännande av yrkeskvalifikationer när en person vill utöva ett reglerat yrke i en annan medlemsstat än den där han eller hon har förvärvat sina yrkeskvalifikationer (den så kallade ursprungsmedlemsstaten). En förutsättning för att direktivets bestämmelser ska vara tillämpliga är att personen är fullt behörig att utöva yrket i ursprungsmedlemsstaten och att yrket är reglerat i den mottagande medlemsstaten. I Sverige krävs legitimation för att utöva läkaryrket, vilket innebär krav på både läkarexamen samt bevis om praktisk utbildning (AT-tjänstgöring och godkänt AT-prov).
För läkaryrket gäller enligt direktiv 93/16/EEG (som hösten 2007 ersätts av direktiv 2005/36/EG) att de bevis på formella kvalifikationer som förtecknas i bilaga till direktivet erkänns automatiskt i alla medlemsstater. I Sverige innebär det att en person som har de formella kvalifikationer som krävs i ursprungsmedlemsstaten automatiskt får svensk legitimation vid ansökan hos Socialstyrelsen.
EU:s direktiv syftar alltså inte till att harmonisera medlemsstaternas högskoleutbildningar utan utgör ett instrument för att underlätta den fria rörligheten inom EU för utövare av reglerade yrken. Medlemsstaterna har dock samordnat sig i direktivet genom att enas om vissa minimikrav för några högskoleutbildningar som leder fram till reglerade yrken inom hälso- och sjukvårdens område, bland annat läkaryrket. Av bilagan till direktivet framgår att läkarexamen och godkänd AT krävs för behörighet som läkare i Sverige. Sverige uppfyller därigenom direktivets krav vad avser läkaryrket.
Den från EU:s regelverk fristående Bolognaprocessen innebär att Sverige från och med den 1 juli 2007 inför en ny utbildnings- och examensstruktur med en indelning av den högre utbildningen i tre nivåer – grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå – där läkarexamen placeras på avancerad nivå, i likhet med övriga länder där en nivåinplacering av läkarexamen görs.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.