Anonyma vittnen

Skriftlig fråga 2016/17:868 av Roger Haddad (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-02-16
Överlämnad
2017-02-17
Anmäld
2017-02-21
Svarsdatum
2017-03-01
Sista svarsdatum
2017-03-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Domstolarna har en central roll i vår demokrati med att lagföra de personer som begår allvarliga brott. Vi ser nu att flera städer drabbas av grov kriminalitet med skjutningar och mord. I flera fall menar polisen att det är uppgörelser mellan kända kriminella gäng. Även oskyldiga har drabbats, även om majoriteten av dem som förekommer i dessa uppgörelser är individer med lång kriminell bakgrund. Polisens utredningsarbete är en förutsättning för vad som senare kan bedömas av åklagare och domstol. Trots vissa inslag av vittnesåtgärder, relativt dyra insatser kring skydd och samverkan mellan myndigheter, förblir många ärenden ouppklarade.

Allt fler poliser intygar att det blivit svårare att få personer att lämna in tips samt att vittna i domstol. Rättsväsendet larmar även om att enskilda kriminella köper sig fria genom att göra upp sinsemellan för att undgå lagens inblandning.

Liberalernas arbetsgrupp för rättspolitik har nyligen föreslagit att Sverige ska utreda möjligheten att i särskilda fall använda sig av metoden med anonyma vittnen. Det finns även flera åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa personsäkerhetsfrågorna i domstolarna men även att vi har ett fungerande vittnesskyddsprogram.

Mot bakgrund av detta blir frågan till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att fler ska våga vittna och biträda rättsväsendet i syfte att fler ska lagföras för brott som begåtts?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:868 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2016/17:868 av Roger Haddad (L) Anonyma vittnen

Roger Haddad har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler ska våga vittna och biträda rättsväsendet i syfte att fler ska lagföras för brott som begåtts.

Hot och våld mot vittnen utgör ett angrepp inte endast mot den enskilde, utan även mot rättssystemet och samhället i stort. Det är oacceptabelt att så sker och för att motverka detta arbetar regeringen aktivt med att stärka stödet och skyddet för förhörspersoner.

Regeringen vidtar en lång rad olika åtgärder för att förbättra situationen för vittnen.

En utredning ser över bestämmelserna om ordning och säkerhet i domstol för att bl.a. förbättra förutsättningarna för att vittnen ska våga lämna sina uppgifter. En annan utredning undersöker om det bör vara möjligt att i ökad utsträckning använda förhör som tagits upp före huvudförhandlingen som bevis i rättegångar, vilket skulle minska påfrestningen för bl.a. vittnen. Riksdagen har också nyligen godkänt en proposition med förslag om att den misstänktes möjligheter att förfoga över känsligt material i förundersökningen ska kunna begränsas för att minska risken för spridning av t.ex. inspelade vittnesförhör. Vidare har den straffrättsliga lagstiftningen setts över och på regeringens initiativ har försök, förberedelse och stämpling till övergrepp i rättssak och grovt övergrepp i rättssak kriminaliserats.

Andra åtgärder än lagstiftning är dock också nödvändiga. Här fyller den vittnesstödsverksamhet som brottsofferjourerna bedriver en viktig funktion. För att stödja denna verksamhet har regeringen beslutat att minst 75 procent av Brottsofferfondens tillgängliga medel ska gå till ideella organisationer som bedriver brottsofferstödjande verksamhet. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har också fått i uppdrag att återrapportera till regeringen vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagit för att vittnen ska få ytterligare information om olika former av vittnesstöd.

Ett annat viktigt arbete är det som polisen bedriver för att skydda särskilt utsatta vittnen. Det bestäms i varje enskilt fall hur säkerhetsarbetet ska se ut. En person som drabbas av t.ex. trakasserier kan vända sig till polis eller åklagare för att ansöka om kontaktförbud. Det är också möjligt att göra det svårare för andra att komma åt personuppgifter i folkbokföringsregistret genom exempelvis sekretessmarkering eller kvarskrivning. När det är fråga om särskilt allvarlig brottslighet och någon utsätts för hot finns det dessutom möjlighet att få fingerade personuppgifter och att ingå i Polismyndighetens särskilda personsäkerhetsprogram.

Stockholm den 1 mars 2017

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.