Anmälningsplikt vid oro för funktionshindrad
Skriftlig fråga 2007/08:1139 av Axelsson, Lennart (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-04-23
- Inlämnad
- 2008-04-23
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2008-05-14
- Svar anmält
- 2008-05-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:1139 Anmälningsplikt vid oro för funktionshindrad
av Lennart Axelsson (s)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
Anställda vid den dagliga verksamheten i Nora har framfört sin oro över att det inte finns någon möjlighet att via ett lagligt stöd kunna göra anmälan till socialtjänst eller polis när man befarar att någon av de funktionshindrade man jobbar tillsammans med far illa på fritiden. Inom skolans värld finns en uttalad skyldighet att anmäla sin oro över om man misstänker att något barn inte har det bra. Det är inte upp till personal i skola och barnomsorg att bedöma om oron är relevant – det finns självklara mottagare som socialtjänst och polis att lämna över till. Den möjligheten finns alltså inte när det gäller funktionshindrade. Det är till och med så att man inte kan göra en anmälan i efterhand även om man fått vetskap om att något hänt.
Min fråga till socialministern är om han är beredd att överväga att föreslå en lagförändring i den riktning som personalen vid den dagliga verksamheten efterfrågar.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1139 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2007/08:1139 Anmälningsplikt vid oro för funktionshindrad
Statsrådet Maria Larsson
Lennart Axelsson har frågat om jag är beredd att föreslå en lagändring i den riktning som personalen vid den dagliga verksamheten i Nora efterfrågar.
Frågan är ställd mot bakgrund av att anställda vid den dagliga verksamheten har framfört oro över att det inte finns någon möjlighet att via ett lagligt stöd kunna göra anmälan till socialtjänst eller polis när de befarar att någon av de funktionshindrade de jobbar tillsammans med far illa på fritiden.
Det är ett allvarligt problem som Lennart Axelsson tar upp i sin fråga. Att ha en funktionsnedsättning kan medföra att man är särskilt utsatt och sårbar i många situationer, vilket kan leda till att man utsätts för kränkningar och i värsta fall brottsliga handlingar. Personer som är verksamma inom omsorgen vill naturligtvis veta vad de kan göra i sådana situationer.
Precis som Lennart Axelsson beskriver finns en skyldighet för personal att anmäla till socialnämnden om de misstänker att barn far illa. Den bestämmelsen gäller emellertid inte när det handlar om vuxna människor. Inom socialtjänsten, där den dagliga verksamheten ingår, har personalen vid enskilda verksamheter tystnadsplikt och i det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen. Av sekretesslagen framgår att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men. Det innebär att personal i de flesta fall inte får lämna uppgifter till bland annat myndigheter om den enskildes personliga förhållanden. Syftet är att skydda den enskildes integritet och att inte förhindra en förtroendefull relation mellan den enskilde och personalen. En enskild vuxen person kan dock själv efterge sekretessen. Med den enskildes samtycke kan därför personalen lämna ut uppgifterna.
Ett barn har inte samma faktiska och rättsliga möjligheter att tillvarata sina intressen, skydda sin person och fatta beslut om sina personliga angelägenheter som en vuxen. Det har därför ansetts motiverat med en anmälningsskyldighet beträffande barn som far illa.
Jag tycker att det är en viktig princip att vuxna personer som har en funktionsnedsättning ska behandlas som alla andra vuxna människor och att utgångspunkten måste vara att en vuxen person har rätt att så långt som möjligt fatta egna beslut om sina personliga angelägenheter. Däremot är det viktigt att personal som misstänker att en vuxen far illa – oavsett om denne har en funktionsnedsättning eller inte – försöker att i dialog med den enskilde hitta fram till lösningar som denne också godtar.
Även beträffande vuxna som far illa finns det dock vissa sekretessbrytande bestämmelser som personalen inom socialtjänsten har möjlighet att använda. Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om vissa brott lämnas till en myndighet som har att ingripa mot brottet. Sekretess hindrar inte heller att uppgift om en enskild som har ett pågående missbruk eller närstående till denne lämnas om det behövs för att den enskilde ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd.
Jag delar Lennart Axelssons oro för personer med funktionsnedsättning som på olika sätt kan fara illa. Redan i dag finns det dock möjlighet att även utan den enskildes samtycke anmäla när denne är utsatt för vissa brott eller skadar sig själv genom missbruk. I andra situationer där personalen anser att vuxna människor behöver hjälpinsatser ska den enskildes rätt att själv bestämma över och forma sitt liv respekteras. En anmälan ska därför göras endast med den enskildes samtycke.
Jag ser därför inte anledning att föreslå någon lagändring.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.