Anmälningsplikt efter suicid
Skriftlig fråga 2019/20:763 av Clara Aranda (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-16
- Överlämnad
- 2020-01-16
- Anmäld
- 2020-01-17
- Svarsdatum
- 2020-01-29
- Besvarad
- 2020-01-29
- Sista svarsdatum
- 2020-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Den 1 september 2017 avskaffades hälso- och sjukvårdens anmälningsplikt efter suicid. Tidigare var det obligatoriskt att göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för en utomstående utredning enligt lex Maria. Den tidigare anmälningsplikten innebar en utförd anmälan inom fyra veckor efter den senaste kontakten med vården; detta oavsett om självmordet ansågs vara en vårdskada eller inte.
Anmälningsplikten togs bort i och med att Socialstyrelsen ändrade sina föreskrifter, och regelförändringen genomfördes, enligt uppgift, med anledning av att det inte fanns stöd i lagen för anmälningsplikt. Den nya föreskriften innebär att anmälan inte behöver ske per automatik utan enbart när vårdgivaren upptäckt brister i den utförda vården.
IVO har nu följt upp hur denna regeländring har påverkat antalet anmälningar under en tiomånadersperiod. I uppföljningen kunde man se att antalet anmälningar hade minskat markant. Under september 2016 till juni 2017 var antalet anmälningar 413, samma period mellan 2017 till 2018 var antalet anmälda fall 82 stycken. Viktigt att ha i åtanke är således att antalet självmord inte har minskat utan att problematiken med höga suicidtal kvarstår.
Det är av yttersta vikt att utreda orsaken till att personer som varit i kontakt med hälso- och sjukvården senare tar sitt liv. I sak handlar det om att utreda hur vården av suicidala kan förbättras och hur suicid ska kunna förhindras, inte att skuldbelägga vårdgivare. Om det tidigare systemet med anmälningsplikt inte anses vara det mest optimala bör således ett mer effektivt alternativ till en lämplig hantering arbetas fram. I Storbritannien arbetar man med en metod som kan benämnas som en ”haverikommission”, som man tillämpar när en ung person har begått självmord. Det innebär i huvudsak att man kopplar in skola, socialtjänst, polis, sjukvård och civilsamhälle för att utreda orsakerna till självmordet.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur avser regeringen att arbeta för att orsakerna till ett självmord grundligt utreds, och hur avser ministern att verka för att säkerställa att tillsynen av vården inte negligeras i och med det minskade antalet anmälda fall?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:763 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2020/
00221/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:763 av Clara Aranda (SD)
Anmälningsplikt efter suicid
Clara Aranda har frågat mig hur regeringen avser att arbeta för att orsakerna till ett självmord grundligt utreds, och hur jag avser att verka för att säkerställa att tillsynen av vården inte negligeras i och med det minskade antalet anmälda fall.
Händelseanalys är en metod för att utreda avvikelser i vården och är en viktig del i ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Ett centralt syfte med en händelseanalys som rör självmord är att identifiera brister som på ett väsentligt sätt kan ha bidragit till att självmordshandlingar som kunde ha undvikits ändå genomfördes. En händelseanalys kan vara en del av den interna utredningen som ska göras vid en Lex Maria-anmälan. År 2006 föreskrev Socialstyrelsen att vårdgivaren var skyldig att anmäla alla självmord som inträffat under pågående vård eller inom fyra veckor efter den senaste vårdkontakten. Efter beslut av Socialstyrelsen upphörde föreskriften att gälla den 1 september 2017 och därmed upphörde också den obligatoriska anmälningsskyldigheten vid självmord. Om ett självmord kan ha ägt rum därför att vården inte vidtagit adekvata åtgärder ska det dock också fortsättningsvis utredas och anmälas. Händelsen ska i sådant fall anmälas till IVO. Samma bestämmelse gäller för självmordshandlingar som inte resulterade i fullbordat självmord. Jag anser att frågan är viktig och kommer att följa den framöver.
Stockholm den 29 januari 2020
Lena Halleng
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

